När Harry och dom är stora (rollspel)

Jag såg tacksamt upp på Deena när Caroline drog iväg med mej och jag visste inte vad jag skulle säga till nån utav dem.
Allt de sa verkade så logiskt nu när jag hade lungnat ner mig.
Men av erfarenhet visste jag att jag brukade handla först och tänka sedan, vilket kunde resulterat i min död om det inte hade varit för Deena.
Jag sa inget till Caroline utan drog henne tillbaka till Deena och log tacksamt mot dem båda.
- Tack, sa jag enkelt och drog upp Deena på fötter och helade hennes sår så gott jag kunde.
- Ni behöver inte tro att jag misst förståndet eller nått, jag brukar handla först och tänka sedan och i detta fallet kundet det ha lett till min död.
- Tack Deena för du räddade mitt liv, sa jag tacksamt och kramade henne och såg sedan på dem båda.
- Jag vet iaf vilka två jag kan lita på och kalla vänner, sa jag leende mot dem.

Caroline;
"Jag vet iaf vilka två jag kan lita på och kalla vänner" Sa hon leende mot oss.
Men kunde jag lita på dem?
"Jag måste berätta någonting för er, men inte här, vi tar oss upp till skolan" Sa jag och vi började gå.
Vi gick in i stora salen och lyssnade på hattens tal, sedan tittade vi på de nya förstaårs-elervarna.
När maten kom upp tog jag inget, Laura och Deena däremot åt ganska mycket, men tanke på vad som hade hänt...
Dumbledore hade sitt tal och alla gick ut.
"Vi går till den förbjudna skogen" viskade jag.
Vi började gå mot den förbjudna skogen, och jag stannade precis utanför.

Jag följde undrande med Caroline ut till den förbjudna skogen.
Men vi stannade precis utanför.
- Vad är det?, sa jag undrande och såg forskande på henne.
Det var något som tryckte henne och hon verkade en aningen orolig.

Caroline;
"Lovar ni att inte berätta för någon?" Frågade jag.
De nickade.
"Jag är en metaformagus"

Jag tittde på henne, jag fattade inte vad det var som hon var så orolig för.
Hon var en metamorfmagus, så en sen?, det var ju bara häftigt.
- Wow är då?, sa jag glatt och såg sedan på henne.
- Kan jag få se?, det är ju jättehäftigt, sa jag vänligt till henne.

Caroline;
Jag koncentrerade mig på henne och ändrade utseende så att jag såg ut som henne, på pricken.

- Snyggt, sa jag en aningen chockat och insåg att jag såg ganska bra ut.
Vad det bara avundsjuka som förstörde mitt ryckte?
- Det är väll inget att skämmas för det är ju jätte häftigt, varför har du inte visat det för nån?, sa jag undrande.

"Jo, det är många som vill ha denna gåvan, och vissa försöker ta den på ett ganska brutalt sätt, Crucio är ett sätt..." Sa jag, en aning skamset.
Jag förvandlade mig tillbaka till tjejen vars skepnad jag hade, jag trivdes inte så bra i Lauras kropp, den var inte så bra - eller snygg...

- Då kan du vara lugn för det kan jag inte, sa jag och log vänligt.

(Snälla du kan du inte tycka att jag är snygg?, jag har gjort henne snygg me flit. jag tycker hon är snygg )

Jag log vänligt mot henne.

(Ok^^)