Rollspel :3

- Absolut lättare att jaga, funkar inte djurblod?, sa jag henne i normal samtalston.
- Sen funderade jag på en sak till är du också odödlig, som jag?, sa jag som om det var något normalt.

"ja det är det, du har läst den där boken va som alla läser?" sa jag och tänkte på twiglight. "nja det funar väll men inte lika bra och inte lika gott" viskade jag och log sen "nästan, det finns sätt att döda mig på men det är svårt och hemligt så ingen vet typ om det" sa jag leende "kan du ite dö alls?" frågade jag henne

- Nej, jag har faktiskt inte läst den läser hellre alviska böcker, sa jag och pekade på boken jag läste.
- Men jag undrade om det typ fungera lika, då kan duju gå ut i förbjudnaskogen och dricka lite, sa jag lätt.
- Nej, odödlig är väll fel ord, jag är väll nästan lika skadlig som en människa.
Jag är imun mot de flesta sjukdommar, men stoppar du en kniv i magen på mig så dör jag garanterat, skrattade jag.
- Nej, jag menade att jag lever i ett pra tusen år, men sen så dör jag väll, äkta alver lever mycket längre än det, förklarade jag.

Jag nickade "gör ite det, den ljuger bara" sa jag bestämt och så på boken "vad handlar den om?" frågade jag och nickade sedan "jo det kan jag säkert men då smakar pillren bättre" sa jag och nickade sedan "där är fördelen med att vara vampyr, knivsår och sånt läker på en sekund typ, du får ha special vapen för att skada mig men jag dör ite om du inte gör det på rätt sätt" sa jag och nickade sedan "hur gammal blir en alv? Jag lever typ för evigt tills någon dödar mig" sa jag och ryckte på axlarna

[I'm fucked, kan någon snäll person rolla in mig, typ Trex då jag kommer rolla mest på han, snälla? ]

^[Jag kan väl, hur vill du rollas in då?]

[Hur som helst, överraska mig? ]

[Okej, då kör vi ]

Levionne tog ner boken från ansiktet och bytte om, det var en kvart kvar tills de skulle vara framme så hon bestämde sig för att gå ut och röra på sig i gången en stund.
Levionne gick ut från kupén och gick till vänster, hon gick förbi några kupéer och då såg hon honom, Trex satt i kupén som hon stod utanför, hon tog ett djupt andetag och tittade snabbt in, där satt han med några av sina Hufflekompisar och snackade om någonting, hon rodnade mjukt och gick sedan därifrån lika fort som hon hade kommit.

- Jo, jag förstår det, fast de vet ganska mycket om alver, som stämmer, sa alex leende och kollade på boken.
- Den handlar om alvernas historia, riktigt spännande faktiskt, alviska är jätte bra, sa jag leende åt de bokstäver som inte liknande människornas.
- Jo, jag antar att jag har bättre läkekött än människornas, men inte sådär bra, sa jag lätt och ryckte sedan på axlarna.
- Alver blir väll hur gammla som helst antar jag, min mormor är ett par årtusenden, men de är bara dee själva som vet hur gamla de är.
Fast man kan bestämma sig att dö, och då slutar man helt enkelt att andas, sa jag leende till henne.

"ja vem kom på iden att vi kan bli fladdermöss och glittrar i solen?" frågade Cara roat och nickade sedan "jag kan typ inget om alver mer än att de har spetsiga öron" erkände hon och log sen "det är en annan fördel med att vara vampyr, du kan typ inte skada dig döper dö för du är ju tekniskt sätt redan död" sa hon och log roat "coolt att det bara kan bestämma sig för att dö så där. Vart öever alverna då? Jag menar jag har ju aldrig sätt någon så de måste vara väl gömda" sa hon nyfiket