ett år på Hogwarts

(Ron är smart ibland :'3 )

Mira småskrattade lite tyst åt James medan hon själv valde att beställa.
- Ett glad vatten och en hallonpajbit med vaniljsås. Hon log och gick mot ett bord med fyra platser, satte sig ner och valde att vänta.

James följde Miras exempel, även om han var uppväxt med en mugglar-adoptiv-mamma hade han aldrig varit ute och levt som en mugglare. Han var mest hemma nästan hela tiden och var alltid underhållen av sin pappa, tills hon kom in i bilden.

vi satte oss vid ett bord och jag såg på stället. det var länge sedan jag hade ätit på ett mugglar cafe. Draco såg sig förvånat omkring.
- Det måste vara tråkigt att inte ha någon magi. viskade Draco och jag såg på honom och log sedan när tårtan kom in. jag började äta och log
- Det känns genast mycket bättre. sa jag glatt och log mot dem

Mira fick sin hallonpaj och smakade på den. Hon hade saknat smaken av en hallonpaj, senast hon åt det var med sin mamma när hon var mindre. Hon njöt av smaken och insåg att hon älskade att vara mugglar-född.
- Smakade allt bra då? Hon tittade på dom andra och stoppade in en liten bit paj i munnen.

Jag såg på Mira och log.
- Hedan efter ska jag bara äta chokladkaka. skrattade jag och Draco såg på mig.
- Du måste fortfarande äta nyttigt! han såg strängt på mig.
- Du är inget kul. sa jag surt och såg på honom.
- Kanse inte, men du behövber riktig föda me!!! sa han och jag såg argt på honom.
- Jag pratar inte mer med dig. jag vände ryggen åt honom och Draco såg på mig och visste inte vad han skulle göra.
- Mira hjälp mig. sa han till henne

Mira skrattade åt Draco.
- Du borde lära dig tjejers temprament, Draco.
- Vill hon ha chokladkaka, ge henne det. Var glad så länge hon äter nått.
Mira log stort och retsamt mot Draco och blinkade med ena ögat mot Cara.

jag såg på Mira och log. Draco bara såg på Mira.
- Tack så himla mycket. sa han surt och jag vände mig om och skrattade.
- Du kommer aldrig lära dig något alls. men jag älskar dig ändå och tur är väll det. sa jag och kysste honom. vi satt och pratade och hade riktigt trevligt.
- Ska vi gå och handla då? frågade jag när vi ätit upp

James såg på Mira då frågan dök upp.
- Gatumagi? frågade han med ett flin. Hon log uppmuntrande och de transfererade sig till närmaste telefonkiosk, eftersom ryktet om honom började sprida sig och det sades att han alltid steg ut från telefonkioskar. Då de steg ut samlades folk direkt runt dem och alla kastade fram sina pengar för att se James trolleritrick.

jag såg på Mira och James när de försvann.
- Handla? rfågade Draco
-Handla! svarade jag och vi gick mot en butik. vi gick in och jag såg på alla söta barnkläder. Draco bara stirrade på allt och jag log.
- Titta Draco är den inte super söt? sa jag och tog fram en pyjamas, Draco såg på den.
- Kanske det. svarade han och jag skrattade.
- Du var ju till stor hjälp. sa jag och flinade. vi gick runt i butiken och jag pekade och kollade, Draco såg på mig log och skrattade.
- Ska vi leta upp de andra? frågade Draco och jag nickade. vi började kolla runt telefonkiosker och vid femte vi kollade vid stod Mira och James. jag o Draco gick dit och satte oss på muren bakom och såg på showen

James gjorde just en duva till en vattenbägare då han såg Cara och Draco sätta sig på muren framför honom, han flinade åt dem då han trollade fram vatten i bägaren med en icke-verbal aguamenti. Sedan förvandlade han vattnet till rom och drack upp det. Efter det kastade han upp bägaren i luften och gav den vingar så att den kunde flyga iväg. Folket runt omkring honom applåderade imponerat, vissa busvisslade. James gav dem ett leende och bugade lätt, detta var så enkelt. Då de bad om mer gick han fram till Mira och förberedde sig för nästa "trick" då en hemsk kyla hans inre, Mira såg chockad ut och folket drog efter andan, allt blev kolsvart. (går efter bokens beskrivning)
James hörde ett isande skratt, en man som skrek av smärta och... Ett barn som grät, men det var inte James. Han fylldes av sorg och lidande, han skulle förlora allt, Cara, Draco och Mira. Han tänkte snabbt på Mira, koncentrerade sig på henne, drog sin trollstav och tänkte inom sig:
Expecto Patronum! hans silverräv lyste upp lite av mörkret, den jagade bort Dementoren och allt blev som vanligt igen, glädjen och värmen kom tillbaks. Många människor såg skrämda ut, vissa imponerade. Men efter en kort stund möttes han av kraftiga applåder. Mira, Draco och Cara var nästan likbleka, James kunde tänka sig hur han såg ut.