Fängelset 2 [rollspel]

(hur går det Vildvittra? är du fortfarande med oss?? xD)

(Jao,..när jag loggar in på datan xD)

Tristan gick till stället där de styrketränade på gården. De andra såg på honom men sa inget. Han flinade roat till dem och började lyfta vikter.
En av vakterna kom fram till honom och började prata förtroligt och Tristan svarade leende och diskuterade med honom. Tack vare sitt trevliga yttre och det inställsamma hos honom, trodde inte vakterna att han var något farlig och lät honom vara kanske mer fri än vad som var tillåtet.

"Hur blir det med erbjudandet då? Med din karta och mina egenskaper kan vi nog komma långt härifrån." sade han och flinade självsäkert, men tittade in i väggen då en vakt gick förbi och låtsades bita på sina naglar, då det enda han gjorde var att göra dem vassa nog för att genomborra någons hud.

Modesty vände sig om mot mannen igen och la huvudet på sned
"Jag kan tänka på det, men om du hjälper mig att ta mig ut härifrån och bort från dem, delar jag med mig med mina kunskaper och information" sa hon enkelt och började i stället måla en bild på sina döda föräldrars lemlästade kroppar medans hon sjung

(("började i stället måla en bild på sina döda föräldrars lemlästade kroppar medans hon sjung" Våra karaktärer är definitivt sjuka xD))

"Visst." sade han besviket. Han föredrog alltid att få ett svar direkt, men han ville inte pressa henne för mycket, och hon verkade vara upptagen med sitt målande nu. Han själv tog upp kolbiten och började rita fler teckningar på cellväggarna, föreställande allt från hans offer till allmänt störiga vardagsproblem, som då han råkade vrida fel på någons nacke. Det händer alla, eller hur? tänkte han.

(Nej nu har du fel! våra karaktärer är fullt normala xD)

Modesty såg ner på bilden och log, det såg exakt ut som det gjort när hon dödat dem i alla fall som hon såg det i huvudet. det som störde henne var att hon inte hade någon rörd färg att måla blod med. Sen kom hon på den andra kartan och undrade om kvinnan hade kvar den och vad hon tänkte göra med den? Modesty funderade på om hon skulle sova lite. hon behövde krafter för att orka med morgon dagen och för att fortsätta planera sin flykt. Hon stoppade undan pennorna och la sig på bristen och drog filten över sig och försökte somna. hon såg bilder framför sig hur hennes far närmade sig och hon slog upp ögonen och valde att sova på golvet i stället eftersom sängen påminde henne om allt och hon somnade snart

Han blev alltid tagen när han ritade på väggarna, och det började alltid med låga mumlanden, som växlade över till snäppet högre nynnanden, och sedan låg sång som till slut blev högre och högre. Orden kom alltid på måfå i hans huvud, samt melodin.
"...and there's a mental clown at Route 666..." hörde han sig själv sjunga innan han blev uppslukad av ritandet igen och visste inte vad han sjöng om. Folk brukade säga att det hade att göra med vad han ritade. "...closer and closer, rising his gun, the clown is having loads of fun..." han såg nu clownen, lika skrämmande som den varit i hans senaste dröm, stå på den där vägen, där han i drömmen sålt sin själ till djävulen. "...the clown is doing all the crime..."

Modesty vaknade en stund senare och visste först inte vart hon var och när hon mindes det ångrade hon att hon hade vaknat. hon var inlåst, inlåst med dem. Hon skakade på huvudet för att vakna och få bort spökena ur huvudet och hoppades att hon skulle få en dag utan dem. Hon såg på vakterna när de kom gående för att släppa ut dem och ta dem till matsalen för frukost. Hon reste sig upp och gömde kartan och bäddade sängen och log mot vårdarna som kom fram till henne
"har du sovit gott?" frågade kvinnan och hon nickade och de tog henne till matsalen. Modesty tog sin bricka och satte sig ner och stirrade på maten

Hank ville inte verka misstänkt och satte sig vid ett ensamt bord istället för vid kvinnan han "lärt känna" kvällen innan. Hans fingrar var kol-färgade, och de gav honom ingen chans att tvätta händerna. Han smakade en tugga av maten, och spottade ut den lika snabbt. Han klarade inte av att äta sånt här halv-fabrikat, han ville ha färskt kött. Just då kom det in en ny fånge, någon som inte hade bosatt sig där innan. Vakten berättade om hans brott, mannen hade mördat sina egna barn efter att ha gjort sitt med dem. Nu hade han sin chans, han var hungrig. När vakterna, och mattanterna hade lämnat rummet hoppade alla på honom, Hank först av alla. Han bet ett hårt tag i mannens två yttersta fingrar och slet loss dem, och tog sedan de andra två fingrarna, gick tillbaks till sin plats och visade tummen upp mot den skrikande mannen, och åt sedan sin måltid. (Jodå, vi är helt normala. ^^)

(Klart de är xD alla gör väl sånt här xD)

Modesty såg på den nya fången och sedan på dem som hoppade på honom och vände bort blicken. Hon gillade inte att äta människokött och hon gillade inte synen hon såg. Hon tålde inte blod som kom från andra människors slaktande. Hon sköt undan maten och reste sig upp och lämnade snabbt salen. hon var glad över att ingen hindrade henne och att hon oftast fick göra som hon ville eftersom hon inte betraktades farlig mot vakterna eller personalen. och så länge ingen gjorde henne arg eller spökena hemsökte henne var hon harmlös, det var i alla fall vad andra ansåg. hon gick ut på gården