Halvblodsspelen pj/thg

Kap 17, dag 5

Det är iskallt. Stenen som vi sitter på har små frostflingor och små hagelkorn singlar sakta ner. En bit bort ser man dungen vi gick igenom för en stund sedan.
Vi äter på det sista kexet medans vi skakar på armarna för att hålla värmen. Fantastiskt. Nu behöver vi både vatten och mat snabbt.
Jag drar den kamofluagefärgade jackan närmade huden. Mina händer darrar och tårna är iskalla. Sarah verkar fortfarande må dåligt efter jordstormen eftersom hon bara får fram enstaka ord och yrar.
"vatten" viskar hon hest som att hon håller på att dö. Jag känner exakt samma sak.

Tillslut tröttnar jag på sarahs yranden så jag reser mig upp och tar våran kniv vi delar på och går iväg in i skgen. Skogen är annorlunda här, lite mer som en regnskog. Skogen är väldigt tät, har stora träd och buskar och otroligt mycket insekter.

"aaaaah!" En stor insekt biter mig i sidan, och när jag kolllar om jag har ett sår syns ett stort kliande myggbett.
Jag försöker att inte klia, men det går inte så jag kliar snabbt inan jag lägger handen över myggbettet så att jag inte kan klia mer.

Haglet övergår till snö medans det börjar att skymma. Himlen har en fin färg, en blandning mellan lila och rosa. Precis som himlen är mina fingrar rosa, av kyla.

Jag halkar på ett löv täckt av frost och jag ramlar in i en stor buske. Tyvärr var det en taggbuske jag ramlade in i, så jag fick massa taggar överallt i kroppen. Det gör jätteont att dra ut taggarna, det svider och jag kämpar för att inte skrika rätt ut.

Skogen blir tätare ju längre in i skogen jag kommer, och efter ett tag kommer gudagåvan.
50 meter framför mig rinner en liten bäck. Jag skyndar fram och kupar händerna och dricker. Jag suckar nöjt. Ånej. Jag glömde vattenflaskan hos Sarah. Snabbt springer jag tillbaka till Sarah medans jag aktar mig för att halka på löv igen.

Sarah sover när jag kommer till henne, och när jag tar av henne ryggsäcken fäktade hon med händerna.
"nej, rör inte min tandborste!" Flämtar hon när jag tar vattenflaskan ifrån henne. Jag får ta det försiktigare när jag springer tillbaka till bäcken eftersom det mörknat. Jag får känna mig fram långsamt och det tar nästn en halvtimme att komma fram.

När jag kommer fram har bäcken frusit till is, så jag får banka loss den som tur nog är tunn. Jag stoppar ner vattenflaskan i hålet och fyller vattenflaskan.
Jag skyndar mig tillbaka, nu kan jag nästan hitta utan att behöva känna mig fram.
Jag väcker liv i Sarah och låter henne dricka. Hon får mycket energi och vi går in i regnskogen igen.

Nationalsången räddar oss. Himlen lyser upp och vi skyndar oss för att hinna så långt så möjligt. Vi kastar oss in bakom en buske och då ser vi det. Äntligen.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Kanske inte det roligaste kapitlet, men något iallafall. Tack för alla jättefina kommentarer!

super bra!!!!

Lika bra som alltid♥

jättebra

Superbra

Tries bien!

Kap 18, på eftermiddagen

Det var en eftermiddag, kanske en tisdag när vi hittade halvblodslägret. Vem vet, alla dagar är lika dåliga i arenan.

Det fanns en bra och en dålig sak med att vi hittade Halvblodslägret:

Den bra saken:
Det låg en stor kyckling och en stor påse torkad frukt.
Och den enormt dåliga: Karriäristerna hittade Halvblodslägret före oss, och har nu ett stort (och fult) tält utplacerat mellan dom olika stugorna.
Pojken och flickan från distrikt 2 står och plockar upp alla jordgubbar som växer på Dionysos odlingar, vilket är väldigt konstigt eftersom all annan mat inte går att äta.

Jordgubbarna är härligt röda och ser enormt saftiga ut. Amelia från distrikt 1 går fram till flickan från distrikt 2 som står och plockar jordgubbarna, och tar en jordgubbe ifrån henne. Hon granskar den noggrant innan hon vänder sig mot det stora och enormt fula tältet och ropar något.
Killen från distrikt 6 kommer ut ur tältet medans han seriöst drar tjejen från distrikt 4 framåt medans hon skriker och kämpar emot. Amelia går med bestämda steg fram mot killen från distrikt 6 och dom utbyter några ord med varandra väldigt högt.
"ja, ge henne den, det gör inget om hon dör"
"men... hon kan ju hjälpa oss"
"nej, Athenas barn är jättedumma"

Dom bråkar en stund innan båda suckar och dom knuffar fram Athenas dotter till killen från distrikt 2 som håller i en jordgubbe och ler fånigt.
Flickan från distrikt 4 kämpar men det slutar med att Amelia tar fram en kniv och trycker den mot flickans hals. Hon öppnar munnen och killen från distrikt 2 trycker in den blodröda jordgubben i hennes mun. Hon tuggar försiktigt innan hon blir grön i ansiktet och faller ner på marken. Ett kanonskott hörs. Hon är död.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Dåligt kapitel som vanligt

Nej det var super

superbra

Nej det var jättebra