Life - Lupple & Medi PRS

Hon vaknade till och försökte sätta sig upp men lyckades inte.
"Hej jag har fått så många vackra gåvor. Du ska se imorgon." Hon smekte hans öra.

Han hummade till svar på hennes mumlande och rös av hennes hand.

Hon somnade snart hon själv och kurade ihop sig.

"Älskade?" Ethan såg upp från sängen och log.
"Hur kan du vara så snygg?"

Mi tittade på honom med ett varmt leende. "Bra genetik." Viskade hon roat.

"Inte din vampyrcharm som är på?" Han lekte med hennes hår och smekte hennes kind lätt.
"Du är så vacker. Kan jag få hålla om dig?"

Mistril flinade lite. "Kanske lite." Viskade hon och låtsades fundera på hans fråga. "Såklart." Viskade hon med ett stort leende.

Han höll ut sina armar mot henne.
"Kom då. Du förtjänar det här." Sa han och log stort.
"Sen ska du jaga och sen ska du se mig sova. Perfekt va?"

Mistril såg på honom med en suck. "Men älskade, jag gillar inte att jaga." Suckade hon och kröp ned intill honom. "Jag vill dricka från en människa men det känns lite som otrohet." Suckade hon.

Han såg på henne och smekte hennes kind.
"Du vet va Ori sa. Jag ser det inte som otrohet om det räddar mig. Se det lite som mystik?" Frågade han och kysste henne.
"Snälla försök att se över det."

"Ja jag vet att jag inte kan dricka från dig dummer." Log hon varmt och besvarade kyssen. "Jag ska försöka." Sa hon varmt.