Rollspel - Barnens tid på Hogwarts

"Jag tror inte någon gillade henne? mormor säger att hon bara var irriterande och lak från den stunden hon föddes" skrattade jag och såg en Bella med djävulshorn framför mig
"Ingen orsak, Kingsley verkar också vara en kul prick, undra hur han är?" sa jag och log o slängde över en ny groda. "bara för att jag känner för att vara snäll" sa ja goch öppnade min fjärde och såg snart på en bild av Sirius och log. han och pappa måste ha det kul i himlen tillsammans med James och Lily o så klart min mor.
"Tror du himlen går säker eller kommer ramla ner? jag menar nu när Marodörerna, Fred och min mor är där uppe? och ja o så Dumbledore kan säkert hitta på en del med" skrattade jag lätt

Jag tog en ny groda och jag såg honom äntligen Fred Weasley, hade jag inte sett hans namn kunde jag tro att det var pappa.
Han viknade och log spjuveraktigt mot mig.
Jag önskade verkligen att han hade levat, då hade pappa vart gladare.
Även om han aldrig var sur, men ibland blev han melankolisk.
- Tänker du så, är inte helvetet säkert när Voldemort och Bella är där, sa jag och log.
Men himelen blir nog kul när man kommer dit, sa jag med ett leende mot Sirius och kollade sedan på Fred.

Jag såg på Fred och log, man såg verklige ingen skillnad på dem, eller jo George saknade ett öra men annars var de så lika
"Jag hoppas de brinner för alltid, jag menar hur kan man vara så ond? och himelen kommer äga, jag menar tänk på allt kul man kan göra när man träffar alla. undra om gud visste vad han gav sig in på när han tog upp dem i himelen?" sa jag roat och öppnade en ny groda och såg på ett kort som förestälde Lily Potter.
"undra om James visste att Snape var kär i Lily?" sa jag lite nyfiket och såg på de båda korten

- Vet inte men brinna för alltid, det förtjänar dom, sa jag med ett flin och stoppade Fred i fickan, jag skulle alltid ha den med mig.
Och kollade sedan på Lily och Snape och såg funderamt på dem.
- Nej, det tror jag inte, vad jag fattade det var Snape inte så tydlig i det.
Sen kallade han henne smuttskalle och så, sa jag med en axelryckning och blev sedan alvarlig.
- Du Ted, tror du att nån skulle gilla mig?, som du gör med Victoire alltså?
Eller måste jag börja sminka mig och bete mig så, ja så tjejigt?, sa jag och så på honom.

"Ja hoppas brandsläckarna inte funkar i helvetet" sa jag fullt allvarligt och lgo sedan
"Kanske inte, men undra om Lily fattade? jag menar det måste varit hemskt för Snape, tänk att älska någon i hela sitt liv och aldrig få säga det till henne" sa jag lite sorgset och såg sedan allvarligt på Roxanne
"Lova mig att du aödrig börjar sminka dig och bli tjejig! det är inte du! och jag tror du kommer träffa någon som gillar dig för att du är du." sa jag uppmuntrande och log åt henne

Det kom in en tjock unge i kupén, och Scorpius såg upp.
"Så det är här du är, Malfoy", sa han och hånflinade när han såg vilka två andra som befann sig i samma kupé som han, Lily Potter och Hugo Weasley. Båda var förstaårelever, och det måste han ha upptäckt för hans hånflin blev ännu bredare. Om Scorpius inte mindes helt fel hette han Rixon Herrick, han var en renblodig andraårselev från Slytherin, men ändå var han den största idiot och dumskallen Scorpius någonsin hade träffat. Scorpius kunde inte låta bli att himla med ögonen. Rixon klämde in sig genom öppningen (med stor ansträngning eftersom att han var så tjock).
"Varför kommer du inte till våran kupé? Du kan ju inte precis vilja sitta bredvid dem", sa han och fnös. Scorpius suckade. Han ville absolut inte sitta i samma kupé som Rixon och hans vänner heller.
"Det kvittar", sa han och försökte låta nonchalant. Rixon frustade till av skratt.
"Men kom igen va, de här är ju äckliga blodsförrädare." Scorpius blängde på honom. "Stick Herrick", fräste han och Rixon fnös, men började sedan att klämma sig ut ur kupén.

- Hon borde ju ha fattat något men samtidigt var de inte en stabil vänskap de hade heller, sa jag och log mot honom.
- Skönt att höra, jag vill inte bli sådär tjejig, men det är skönt att höra från en killa att du tycker det är okej att jag inte beter mig som en tjej, sa jag och log lättat.

"Sant, men hon verkade ju inte vara korkad heller, jag menar något måste hn väll ha märkt, eller?" sa jag och försökte förstå hur man inte kunde märka om någon var kär i en.
"Ingen orsak. jag menar jag har ellre en tjej som är normal, rolig, smart och inte är tjejig en någon av Vicys "kompisar". jag menar titta bara på dem, de har inget liv! att de inte har fått gå om ett år är ju ett under" skrattade jag

Scorpius blängde efter den tjocka pojken, det var ju synd om honom. Han var ju en patetisk liten skit, inte undra på att han inte hade några riktiga vänner. Och det har inte du heller, Scorpius, var en av hans inre röster tvungen att påminna honom om. Han sköt ifrån sig tanken. Han behövde inga vänner, de orsakade bara problem. Det var i alla fall det han satt och intalade sig själv om. Skulle det här året på Hogwarts bli så roligt som han hade trott?

- Ska du säga du värkte ju inte ens att Victoire var kär i dej, sa jag och log mot honom.
Fast det är väll svårt att upptäcka sådant själv, sa jag och undrade om någon gillade mig på det viset.
- Jasså du tycker jag är normal, sa jag med höjda ögobryn och log sedan.
Men tack det känns bra att höra, sa jag och log åt Ted.