Det 74:e Mugglisspelet![SV]

nej, det tycker jag inte heller är spam, så bli interm avskräckta bara för mitt förra inlägg, xD. Blev bara lite irriterad på några av de andra som pratad om hur de skulle lyckas dricka två lier vatten HÄR!

bullen289, taggar dig i detta inlägg nu för att inte ta så mkt onödig plats, xD. Jo, det har ju varit tyst ett tag i denna tråd nu. Jag är ju egentlöigen itne den som avgör vad som är spam eller nt, jag bara skrev så utifrån vad jag tyckte, hehe. Du ska känna dig fri att skriva vad du vill här liksom, så det är inte det!

Haha okej det blev bara lite läskigt tyst...

Skriver på det nu, om ni håller ut i 20 min så är det uppe då

jippi!

Ja!

Måste ha det nu!

Stressa inte O-O

Tack för all positiv respons, ni är guld värda!!♥♥♥♥

DAG 2!

M.Potter öppnade ögonen och sneglade på sin distriktskamrat, LunaLovegood99, som fortfarande sov. De hade överlevt första dagen på arenan, karriäristerna hade inte kommit åt dem. Solen lyste starkt, och M.Potter fick en känsla av att det skulle bli en varm dag. Hon sträckte sig efter vattenflaskan som var så fylld som den kunde bli, några klunkar ur den, och hon var redo att gå ut i skogen och leta efter frukost. Hon reste sig upp och torkade av sina smutsiga händer på de fodrade byxorna. LunaLovegood99låg och vred sig vid trädstammen de sovit vid. M.Potter slängde en sista blick på henne så att hon skulle se att allt verkligen var okej med henne.
Växterna i skogen var våta av morgonens dagg och hon kände hur kvav luften var, varmt och fuktigt, det kunde bli jobbigt med hettan under dagen, tänkte M.Potter när hon gick och letade efter rötter och ätbara växter. Hon kom fram till en liten skogsdunge där hon såg fem spelare ligga och sova. Hon vågade inte gå närmare för att titta vilka det var, av deras baksidor att döma, så var det karriäristerna. M.Potter fortsatte tyst i sitt letande efter växter, men misslyckades. I samma sekund som hon böjde sig ner för att plocka upp en liten blomma så drog någon henne bakåt i sån hastighet att hon tappade andan.

Sirius Black vaknade av ett irriterande, pipande ljud. Han vred på sig och försökte somna om, men i samma sekund som han lutade huvudet tillbaka mot trädstammen så kände han något landa på hans vänstra hand. Han öppnade försiktigt ögonen och blev förvånad av synen. En fallskärm! Men den kanske inte var till honom? Det var klart att det var, det fanns ingen annan här. Det var ett långt, silvrigt svärd med ett vackert utsmyckat handtag. Vid svärdets handtag hängde det en liten lapp där det stod ’’Vinn nu! Från M’’ Med en prydlig handstil. Sirius Black log brett när han förstod vem det var som skickat hans första sponsorgåva. Han bröt en bit av limpan han fick med sig från ymningshornet och smaskade belåtet. Han kunde vinna det här. Han kunde komma hem igen!

Måntassvandrade runt i skogen. Inget hade hänt under morgonen, ingen kanon hade markerat någon spelares död, ingen fallskärm och inga slagsmål, så vitt hon visste själv.
Fåglarnas kvitter ekade och det hade varit en fin dag om det inte varit så att hon befunnit sig inne på arenan, i väntan på att dö eller få leva. Det knakade till i en buske, och en fågel lyfte i full fart. ’’I hopp om att överleva.’’ Muttrade Måntassoch sparkade i blåbärsriset. Hon satte sig på huk och repade av alla bär från busken. Hon var inte duktig på att hitta mat, hon visste inte vad som var ätbart och icke ätbart, men det här var hon hundra procent säker på att det var blåbär. Hon tänkte i några sekunder på sina små barn. De älskade blåbär, och nästan varje dag under sommartiden så var de blå om fingrarna och läpparna. Måntass log för sig själv och sneglade ner på sina blå fingrar.

mums och Matilda weasley hade nu lärt känna varandra, de kanske inte kom så bra överens, men de respekterade varandra. Båda visste att de inte skulle klara sig ensamma inne på arenan, och båda var starka, så det här skulle de fixa tillsammans. De vågade smyga sig till ymningshornet igår kväll för att se om det fanns några vapen eller något kvar där, och en liten kniv hittade dem. Den kunde ju komma till användning någon gång, hade de sagt och stoppat ner den i fickan.
’’Ska vi fixa frukost?’’ Frågade Matilda weasley, vars mage skrek efter mat.
’’Vi har inget att knyta snaror med, ingen pilbåge, så det blir svårt.’’ Muttrade mums och tänkte på sin pojkvän, hemma i Distrikt 5 som kunde fånga fisk med bara händerna. mums skulle komma hem igen, det hade hon bestämt sig för, och hennes jobbiga lagkamrat störde hon sig enormt mycket på, hon såg fram emot att få sticka den där lilla kniven igenom den lilla flickan.

Corriiz och saganda var i ett lag. Corriiz var obeskrivligt glad över det. Hon hade haft problem med att skaffa vänner hela livet, men här inne på arenan hade hon bara letat upp saganda, och frågat om hon ville vara i ett lag med henne, vilket hon ville. saganda var så vacker, långt brunt hår och klarblå ögon, ett utseende som vem som helst kunde falla för.
saganda vaknade med ett ryck. Hon hade drömt ytterligare en mardröm. Det hade blivit en vana under de senaste nätterna. Hon tittade förskräckt bort mot sin distriktskamrat som också vaknade.
’’Hur är det?’’ Frågade den nyvakna Corriiz och satte sig upp.
’’Bara en mardröm.’’ Suckade saganda och satte sig upp. Trots att hon var nyvaken så sken skönheten om henne. ’’Insidan är lika fin som utsidan.’’ Tänkte Corriiz och reste sig upp. Tungan var torr, de skulle behöva vatten väldigt snart, för Saganda var förmodligen lika törstig som Corriiz. ’’Om vi inte hittar vatten snart så törstar vi ihjäl.’’ Tänkte Corriiz och spanade desperat runt i området om en sjö skulle råka dyka upp ifrån ingenstans.
’’Vi behöver vatten.’’ Sa saganda, som om hon läst Corriiz tankar.


Tonks_xD vandrade runt i arenans skogar. Hon var inte alls van vid skogsmiljön, hon hade aldrig varit ute i den riktiga skogen, utanför Distrikt 12. Hon var inte i lag med någon, för vem skulle hon vara i lag med i sånna fall? Karriäristerna var inget alternativ, sen hade hon skymtat elvorna tillsammans, men de ville nog inte vara med henne. Magen kurrade och tungan var torr. Hon hade inte fått med sig något från blodbadet, hon hade stuckit så fort hon kunde, för att blodbadet var inget alternativ för någon som ville överleva, om man inte var karriärist, vill säga. Hon hade sett en smutsig vattenpöl tidigare under morgonen, och hon var hellre törstig än riskera att bli sjuk av att dricka vattnet. Några enkla snaror hade hon lärt sig att göra i Huvudstaden, men hon hade inget att knyta snaror med. Hon hade ingenting. Om hon inte fick något snart så skulle hon dö.

’’Nå, vad ska vi hitta på med dig då?’’ Frågade Goizan M.Potter och skrattade. Karriäristerna hade sett M.Potter smyga runt i deras buskar, och då hade de passat på att ta henne till fånga.
’’Vi kan ju alltid slita isär henne, del för del…’’ Började celina och resten av karriäristerna nickade instämmande och skrattade hånfullt.
’’Pax för att döda henne!’’ Sa Dramione99 och tog ett kliv mot M.Potter som Goizan höll ett stadigt grepp om. Dramione99 tog fram en kniv ur sin uppsättning hon hade på insidan av jackan – Precis som hennes mamma, Clove, hade när hon var med i Mugglisspelen. Hon tog ytterligare ett steg fram mot henne och pressade ner hennes huvud mot marken.
’’Du är inte rädd för smärta, va?’’ Frågade Dramione99 och log hånfullt. Hon tänkte göra det som hennes mamma tänkte göra mot Katniss Everdeen. Hon skulle tortera M.Potter. Långsamt började hon skära loss del för del i hennes ansikte, hon drog i slamsorna och M.Potter låg och kved av smärta. Läpparna, öronen, allt försvann. Allt roligt tog slut, och Dramione99 stack kniven i magen på henne, och alla karriärister utom melindaa stod och skrattade, melindaasåg mest bara förskräckt ut medans hon kollade på den döda, sönderslitna kroppen.

---

Förlåt för den hemska döden, M.Potter!

jag eller Incendio?

Aaaaahhhhh jag dog!!! ( men bra ändå