Rollspel!?

Ja gick för bi flera kupér innan jag hittade en som var tom.
I allafal nästan.
-Haj, sa jag glatt till flickan som satt där.
-Får jag sitta här!?, frågade jag sen för artighetens skull.

Jag såg upp när jag hörde dörren öppnas, en flicka med långt svart hår stod där och jag log vänligt.
- Självklart, slå dej ner, sa jag och pekade på sätet mitt emot mig.
- Första året?, sa jag frågande och hjälpte henne upp med kofferten.

-Jepp, sa jag och log.
-Själv!?

- Japp första året för mig med, sa jag glatt.
- Vilket elevhem tror du att du hamnar i då?, sa jag undrande till henne.

Namn: Victoria "Victory" Aberhint
Utseende: 175 cm lång med mossgröna ögon och långt burrigt, brunt hår ner till midjan.

*Victoria släpade på den stora, tunga kofferten med ena handen och med den andra armen höll hon ett så hårt grepp hon kunde runt sin tjocka katt Sniffer. Han stretade emot och hon kände att han var på väg att glida ur hennes grepp när som helst.
Hon gick inne i korridoren på Hogwartsexpressen och glimtade in i kupéerna hon gick förbi. Överallt var det nästan packat med elever som verkade känna varandra sedan tidigare. Hon kände sig väldigt ensam, även om hon hade sin bästa vän i famnen.
Sniffer kom till slut loss och landade i golvet med en hård duns samtidigt som Victoria väste - Nej! och så började han lunka, ja han kunde knappt springa för sin tjocka mage, iväg framför henne i korridoren. Dock kunde inte Victoria springa efter honom med den tunga väskan släpandes efter sig, men hon skyndade så gott hon kunde.
Hon såg hur han slank in i en kupé längre bort till höger och såg den gräddvita svansen stryka sig längs med kanten. När hon kom fram till kupén såg hon att det bara var två andra flickor där inne.*
- Kom min katt in här precis? frågade hon och såg på de båda tjejerna.

En stor tjock katt kom inslinkande i kupén och la sig på ett av de tomma säterna.
Ett ögonblick senare kom en lång tjej in i kupén men långt brunt hår.
- Jo, han ligger där, sa jag vänligt och log mot henne.
- Du kan sitta här om du vill, förstaårs elev?, sa jag sedan undrande med tanke på hennes längd så var jag hemskt osäker.

( Ändrar elevhem på min karaktär, vill testa på att vara Gryffindorare, fast hon har ju inte blivit sorterad än )

((Oj, skrev fel längd... 145cm, hehe))

*Vicktoria fick syn på Sniffer och tittade surt på honom, men han tittade tillbaka med nöjd uppsyn så hon kunde inte vara arg på honom. Han hade ju trots allt hittat en relativt tom kupé.
Hon gick fram till sätet som han låg på, sköt in kofferten där under, och lyfte upp honom med möda för att sedan sätta sig på samma säte och lade honom i knät i stället.*

- Ja det är mitt första år. Er också? frågade hon till svar.

( Bra det blev lite orolig där )

- Japp vårt med, sa jag och nickade.
- Vilket elevhem tror du att du hamnar i?, sa jag vänligt och fortsatte.
- Jag kommer nog i Gryffindor bade mamma och pappa kommer därifrån, sa jag glatt och gick fram till katten och kliade den så att den spann.
- Vilken söt, vad heter den?, och vad heter du?, sa jag vänligt och såg på flickan.

- Jag heter Victoria, svarade hon och log. - Och det här är Sniffers, hon pekade på katten. - Och ni? hon såg frågande på dem.

*Sen gjorde hon en lite paus och såg lite skamsen ut. För att dra ut på tiden kliade hon Sniffers under hakan.*

- Menar du att du vet något om skolan? frågade hon besvärat. - Jag känner inte till något om skolan. Eller om magi och sådant över huvud taget.

*Hon gjorde åter igen en paus.*

- Jag trodde det var så för alla?! utbrast hon lite frustrerat till slut.

( Okej har gjort om min karaktär ganska mycket nu, kolla )

- Jag heter Roxanne Wilder, men du kan kalla mig Roxy och min uggla heter Tristan, sa jag vänligt till henne.
Jag såg förvånat på henne men ändrade sedan ansiktsdragen i ett leende.
- Så du är mugglarfödd?, sa jag och kom sen på att hon knappast visste vad det var.
- Dina föräldrar är icke magiska?, sa jag vänligt och hoppades det skulle gå bra för henne.
Många var fortfarande noga med blodstatus och sånt och jag var glad att jag var renblodig även om jag tyckte att det gjorde detsamma.
- Nej, vissa kommer från trollkarlsfamiljer, min mamma och pappa är aurorer, sa jag förklarande och log.
- Fråga vad du vill så hjälper jag dig att förstå allt, sa jag vänligt och satte mig på sätet mitt emot henne.