Fjärdeårs elever (Privat)

Jag såg på Albus och flinade.
- Och vad ska det betyda?, vill du hamna i Slytherin?, sa jag förvånat och såg på honom.

( Ja, det är lungt gör som du vill, ska försöka hålla mig till samma )

Albus skakade häftigt på huvudet men ångrade sig sedan.
"Jag menar... aså.. Hela min familj har varit i griffindor" Säger Albus och rodnar.

- Hahaha, jag tänkte väll det jag med, inte ska du överge din familj självklart kommer du i Gryffindor, sa jag glatt och log mot honom.
- Men om ni nu tycker att Gryffindor är så bra, då borde ni tycka att Slytherin är dåligt inte sant?, så annser ni att jag är dålig?, sa hun nyfiket till dem.

Jason rynkade ögonbrynen åt Bellas fråga. Så klart han och Albus inte ansåg hennes som dålig! Varför skulle dom då umgås? Men slytherin är kanske inte det bästa elevhemmer men det är ju ändå många kända trollkarlar och häxor som ändå kommer från Slytherin. Både onda och goda magiker.
"Du är inte dålig" Svarar Jason och ler snett.
"Bara på grund av att du går i slytherin så betyder det ju inte att du är dålig. Du är ju både snäll och rolig. Du borde vara glad att du hamnade i slytherin" Säger Jason och flinar.

- Vad skönt att ni inte tycker det, sa jag leende och skakade sedan på huvudet.
- Nej, jag är inte glad att jag hamnade i Slytherin, jag försöker vara raka motsattsen till min mor, jag vill inte göra något som hon gjorde.
Men ändå hamnar jag i Slytherin, suckade jag men log sedan åt dem.
- Men jag har ju två vänner nu inte sant, sa hon glatt och såg sedan på Albus och log.
- Och om du mot förmodan skulle hamna i Slytherin så låvar jag att hjälpa dig med allt nytt, sa jag leende och log mot Jason sedan.

Plötsligt öppnades kupé dörren och in kom en prefekt.
"Har inte ni byt om än? Vi är framme om typ tio minuter" Säger prefekten och flinar medan han stänger kupén ochvgå därifrån.
"Jaha... Vi måste visst byta om" Säger jag och ler åt tanken att komma till hogwarts igen

- Japp, bäst att byta om då, flinade jag och drog ner kofferten och vände mig om från killarna och drog snabbt av mig kläderna och sen på mig Slytherin uniformen.
Jag stängde igen kofferten och tog tag i handtaget och vände mig till dem.
- Ska vi gå ut i korridoren?, sa jag och log mot dem.
Albus såg ut som ett späke och jag mindes hur nervös jag var första gången.
- Ta det lungt, du ska få åka över med Hagrid, han är jättetrevlig, sa jag glatt och tilllade sedan.
- Mot dig i alla fall, sa jag tyst.

Jag byter snabbt om jag med och vi går sedan allisammans ut ur tåget. Albus tittar sig nervöst omkring och tittar mot den stora halvjätten som nu var omringad av förstaårs elever.
"Förstaårs elever samlas här!" Ropar han titar ut över alla elverna.
"Där är Hagrid, ta det bara lungt. Du är nog inte den ändå som är nervös" Säger jag lugnande till Albus när jag plötsligt ser en flick med helt blekt ansikte gå mot Hagrid medan hon höll om sin mage. Hon mådde nog illa av all nervositet. Stackarn, tänkte jag men vände mig sedan mot Albus som nu fortfarande bara stod där och tittade mot halvjätten. Jag tittade åt vagnarna lite längre bort som jag skulle åka med och såg att många redan hade börjat bedge sig mot slottet.
"Du Albus jag måste gå nu. Var inte nervös. Det kommer gå bra" Säger jag och kramar hans axel lite innan jag sedan knuffar honom mot hagrid. Albus börjar nu gå mot skaran av förstaårselever men stannar sedan och vänder sig om. Han springer rakt mot mig och för ena sekunden fattar jag inte riktigt vad som hände men plötsligt fick jag en kram av Albus. Jag kramade honom överasskat tillbaka. Albus släppte mig sedan och gick sen mot Bellakramade henne också innan han sedan sprang mot skaran igen. Jag kunde inte sluta att flina. Det var väldigt ovanligt att bli kramad av sin egna bror.
"Vi borde nog åka nu" Säger jag och ger en sista blick åt Albus innan jag vänder mig mot Bella.

Jag såg på Jason com försökte lugna Albus och log mot dem.
Jag minndes hur nervös jag var första dagen och då hade jag ingen.
Albus kunda skatta sig lycklig att han hade Jason, ja och hela hanns familj.
Han kom tillbaka och kramade Jason och till min förvåning kramade han om mig med.
Ingen hade någonsin kramat mig frivilligt förr, inte ens någon på barnhemmet.
Alla hade varit rädda för mig, hur snäll jag än var.
Jag kramade honom tillbaka och visste inte vad jag skulle säga.
- Lycka till, sa jag kvävt och log jag var så glad att jag inte kunde prata.
Jag såg efter honom när han sprang iväg och nickade sedan mot Jason.
Jag vinkade en sista gång mot Albus och vi börjar sedan gå mot de hästlösa vagnarna.
- Vi tar den här, sa jag och drar in Jason i en ledig vagn som sätter igång när vi satt oss ner.

Jag blev indragen i en vagn av Bella och jag flinade åt henne när jag såg hennes stora leende.
"Det är inte så ofta du blir kramad.. eller?" Frågar jag och ler snett.