Privat rollspel mellan PotterHunger och DarkBells! <3

Tänkte det Men du börjar!!
Och säg inte att jag ska börja, för jag suger på det...
Fast om du verkligen inte vill... Kanske jag kan börja!

Börja du! XD

Okej... *suck*

Alice sprang uppför trappan in i sitt om Amys rum.
Amy kom inte långt efter och Alice satte sig på sin säng.
"Varför bråkar de? Varför skiljer de inte bara sig!" säger Alice irriterat och sneglar på bilden på Alice och Amy när de fyllde fyra år.
Mamma och pappa satt i bakgrunden medan hon och Amy blåste ut ljusen.
De var så lyckliga då. Nu bråkade de hela tiden.

((Bra början! ))

Amy rycker uppgivet på axlarna. Hon håller så med sin syster, men hon vill inte att det här ska vara verklighet. Hon önskar att de höjda rösterna där nedanför var inbillning.
Amy kniper frustrerat ihop ögonen. Är det inte dax att vakna snart? När ska den här mardrömmen ta slut?
"Vi sticker." Amys ord förvånar dem båda.

((Var det okej så?))

(( Tack! Och som sagt: Du skriver awsome! ♥ ))

Alice tittar förvånat upp. "Menar du allvar?" frågar hon.
När Amy nickar tveksamt ler Alice glatt och hoppar upp ur sängen med ny kraft.
"Då packar vi väl då" säger Alice. Deras föräldrars höjda röster hörs nere i köket och Alice himlar med ögonen.
"Skönt att slippa dom nu" muttrar hon.

((Du med ♥ ))

Amys händer skakar när hon tar upp sin gröna skolväska och häller ut dess innehåll. Läroböcker och pennskrin dunsar ner på golvet med en smäll. Vad håller hon på med egentligen? Planerar de verkligen att sticka från alla sina problem? Det känns så fel, men samtidigt... så rätt.
Amy öppnar sin garderob och kastar i kläder i ryggsäcken. Hon vill härifrån. Och det nu.

(( Det säger du bara! ♥ ))

Alice sneglar på sin syster. Så här hade hon aldrig varit förut.
Hon skakar på huvudet och plockar fram sina saker.
Tre böcker, en macka, en ostbåge påse och... Ett fota från Alice svarta väska ramlar ut.
Det var på hon och hennes gamla kanin. Alice ögon fylls plötsligt av tårar och hon torkar ilsket bort dom.

((Jag ljuger inte! ♥ ))

Amy ser i ögonvrån hur hennes syster också börjar göra sig redo för avfärd. Men hon kan inte se Alices ansikte, det är bortvänt.
Under tystnad lägger Amy ner en tjock lila bok i väskan. Hon känner inte igen den, men troligtvis så är det Alices. Hon bryr sig inte i vilket fall. En bok är en bok. Och hon behöver en av dem mer än någonsin.

(( Naw!!! Tack du! ♥ ))

När Alice har packat färdigt vänder hon sig om igen.
"Är du färdig?" frågade hon sedan.

Amy nickar sakta och drar igen dragkedjan på väskan. Det är inte sant. Hon är långt ifrån klar, men hon vill bara härifrån.
Försiktigt tar Amy upp väskan och tassar ut ur rummet före sin syster.