Privat rollspel mellan Corriiz och The Noble Lion

((Naje, du får börja! XD))

((OK))

Jag satt på verandan och tittade ut över vägen. Mannen tittade på mig hela tiden. Plötsligt gick han fram till mig. Min blick stannade på hans panna.

Madison satt på en träbänk i en park med massor av träd, några minuter hemifrån, med sin bästa kompis bredvid sig. De satt och pratade om allt möjligt från pojkar till musik, när plötsligt en man klädd i mörka kläder stod framför dem. Det gick inte att missta vad han var för något. Han hade en safirblå månskära i pannan och vackra tatueringar som ramade in hans ögon.

"Bege dig till nattens drottning i nattens hus eller drunkna i ditt eget blod" Sa han och försvann.

"Madison Parker! Du har blivit utvald. Natten kallar på dig, bege dig genast till Nattens Hus!" sa vampyren med djup stämma, och lika plötsligt som han kom var han borta. Madisons panna exploderade då i smärta, och det svartnade för hennes ögon.

Han lämnade mig i darrande hög på verandan. Min pappa hittade mig.
"Hur är det?" frågade han. Jag visade min panna.

((Är det okej om du skriver i han/hon-form? Jag tycker det är lite jobbigt när du skriver i jag-form och jag han/hon-form ))

Inte långt därefter vaknade hon av att någon oroligt skakade henne till sans. När hon öppnade ögonen fann hon hennes kompis med ögon fulla av tårar. "Maddie!" tjöt hon. "Du ska bli en vampyr!" fortsatte hon sedan upprört. "Om jag inte drunknar i mitt eget blod, det vill säga" mumlade Madison tyst.

((OK))

Alex pappa tittade förskräckt på honom.
"Vad har du gjort med min son!" Sa hans pappa. Han snyftade till.
"Försvinn!" Skrek han. Alex smet in i sitt rum och packade en liten väska. hans pappa slängde ned en ram på golvet.
"FÖRSVINN" Skrek han igen... Alex sprang för att aldrig mer komma tillbaka.

"Vi.. vi måste packa din väska" snyftade kompisen och drog lite i sin vän. "Du... du ska inte dö".
"Ellie! Ta dig samman! Jag ska inte dö, jag lovar!" sa Madison och försökte le uppmuntrande, men det lyckades inte så bra. Båda reste på sig samtidigt, och tillsammans gick de till Madisons hus.

Alex stannade och tittade bak mot skogen. Hans pappa var galen!