Skriva av sig-tråden

Min pappas är helt ny och går inte stänga av.

Han har väl ett annat märke än min helt enkelt.

Nej han hade samma märke

Har han en Google Pixelwatch?

Skriv inte om samsung smart watch då.
Då tror nan ju att du har det

Ah förlåt jag förstår. Det var otydligt från min sida!

Och så kom dagen. Inte så oväntat och mest med känslan av att du äntligen får slappna av och må bra där du nu är. Du säger väl hej till morfar och Lassekarln som säkerligen bondat över några parti sudoku och korsord i väntan på dig.

Världens bästa mormor ♥ med de godaste havreflarnen i världen. Rökandes under köksfläkten och med ständiga livsmottot ”ju mer smör och matlagningsgrädde, desto bättre”. Du var den av mor- och farföräldrarna som levde längst, skrev julkort i skrivstil och som svor på grövsta ”norrländskan”, den vars livsstil som var mest olik min men som uppenbart gjort mig ödmjuk till ”vad som egentligen fungerar för individen”. Om jag blir hälften så cool som du är jag nöjd ♥

Förstår verkligen inte hur folk klarar av att jobba heltid. Väldigt imponerande hur mycket andra klarar av faktiskt men jag förstår mig inte på det alls haha. Jag har praktik tre timmar om dagen två dagar i veckan och just nu känner mig helt slut. Det gör att jag troligtvis kommer att gå och lägga mig mycket tidigare ikväll vilket är bra antar jag.

Kintsugi: Beklagar sorgen! </3 Förstår hur det känns. Förlorade mormor i slutet av juli förra året. Det måste nog vara den starkaste sorgen jag känt. Har på aldrig gråtit så mycket som jag gjort dagen efter. Verkligen konstant, en hel dag. Den smärtan alltså. Förstår vad dom menar med brustet hjärta, det kändes som det. Sörjer fortfarande och kommer alltid göra. Antar att man får tänka att dom som led inte lider längre, att min mormor äntligen får träffa in morfar igen osv. och att vi förhoppningsvis ses någon gång igen ändå fast på annat sätt...! Det känns lättare att tänka så iaf. : )))

Något som jag märkt är verkligen hur lustigt ens hjärna fungerar. Jag är en sådan person som drömmer otroligt mycket och det gjorde jag även när mormor gick bort. Drömde om henne på riktigt flera gånger varje vecka - många gånger flera dagar i rad - ända fram tills begravningen tre månader senare. Den natten efter begravningen var den första natten på sjukt länge sedan mormor gick bort som jag INTE drömde om henne!! Det var så underligt! Det var som att det var min hjärnas sätt att bearbeta sorgen att drömma om mormor och sedan kunde min hjärna på något sätt gå vidare efter begravningen!! Det hjälpte nog också att jag inte heller hade en begravning framför mig att gå på. Sedan dess har jag såklart drömt om mormor men inte lika intensivt som dom första tre månaderna! Väldigt intressant faktiskt men också jättekonstigt. x)

Sorgligt när man förlorar fler och fler mor och farföräldrar! Just nu har jag bara farmor kvar. Dom säger att kvinnor oftast lever längre än män. Jag undrar om det faktiskt stämmer... inte alltid såklart! Men ofta när man tänker efter. Konstigt.