Det 74:e Mugglisspelet![SV]

ganska mycket. Eller tja, det e ju minst en halvtimme. Det brukar ta längre tid å BlondaHermionedet e värt att läsa dom. Gillar du första gillar du dom andra

Jag vet hur det är det tar mycket längre tid än vad man kan tro att skriva ett kapitel

Skrev ihop ett kapitel, hoppas att det blir bra!
Och ber som vanligt ursäkt till de som dött....

DAG 3
Måntass mage kurrade och hennes tunga var torr som sandpapper. Hon hade varken ätit eller druckit sen hon kom in på arenan. Några enstaka bär hade hon fått i sig, men det var verkligen inte tillräckligt. Hon vandrade utan något särskilt mål i skogen, allt hon behövde var mat eller vatten. Sponsorerna hade inte skött sitt jobb, om hon hade några sponsorer, vill säga. ’’Vatten!’’ Sa hon så högt hon vågade och tittade upp mot himmelen, och såg ingen fallskärm komma fallandes.
Måntass såg sig omkring, och såg ett bärsnår. Hon kastade sig ner på knä och repade av busken, hon brydde sig inte om vad för bär det var, de gick att äta.
Så fort hon svalt de första bären hon tagit så föll hon ner på knä och i samma sekund insåg hon att de bär hon just ätit, var de bär som hon blivit varnad för – nattskatta.

melindaa kunde fortfarande inte förstå vad hon gjorde här. Hennes syster passade i spelen, hon hade dödat ett antal personer, men melindaa satt mest bara där och väntade på att spelen skulle ta slut. Hela dagen hade gått, och alla i hennes lag var hungriga – sponsorgåvan som Lucy och Rosefick hade de kastat i sig som hungriga vargar när de fått den.
Sponsorgåvan som Lucy och Rosefått var chokladkakor och en liter vatten, alla karriärister hade delat på gåvan och så att alla fått en bit chokladkaka och lite vatten.
’’Ska vi ta och fixa något att äta?’’ Undrade Goizan vars mage skrek efter mat.
’’Jag och celina tar bågarna och fixar något.’’ Sa Dramione99  och reste sig upp och greppade sin båge. I år var det första året som två pilbågar hade funnits vid ymningshornet. Karriäristgänget hade snott åt sig båda två.
celina och Dramione99  begav sig ut i arenans skogar i jakt på något att äta, och mitt i allt så avbröt celina den tystnaden som krävs vid jakt.
’’Du tror inte att du ska hem igen, va?’’ Frågade hon oartigt och log det där ironiska leendet som bara hon kunde le. ’’Det är jag som ska hem igen, och om inte den planen funkar, så blir det melindaa.’’ Sa hon tydligt och Dramione99  vågade knappt öppna munnen.
’’Jag ska hem.’’ Sa hon bittert och fortsatte spana efter något ätbart.

Tonks_xD tittade osäkert på den jättestora fallskärmen som landat vid henne. Den kunde inte vara till henne… Hon hade inga sponsorer, ingen ville vara med henne och hon skulle inte vinna spelen.
Hon slet upp fallskärmen och stirrade på gåvorna. Hon kunde vinna det här. Hon var inte chanslös längre. Skrattet vällde upp ur strupen och ögonen tårades. Vem kunde ha skickat det här..?
En stor vattenflaska, ett rep, en bok med massvis av växter, en fickkniv, en stor mjuk filt och de klassiska mörkerglasögonen hade hon fått med en lapp som det stod ’’Jag tänker på dig, lycka till och håll dig vid liv. / L&R’’ L&R vem kunde det vara? Hon sköt snabbt iväg tankarna och kurade ihop sig till en boll i filten och halsade massvis med vatten.

mums himlade med ögonen och log svagt mot Matilda weasley. ’’Ja, jag trivs här.’’ Svarade mumsmed ett slugt leende. ’’Jag kommer ta mig hem, så jag bryr mig inte så mycket om något annat.’’ Fortsatte hon och ryckte på axlarna samtidigt som hon slängde med håret.
’’Jag tror inte att du kommer hem.’’ Sa Matilda weasley med en nedstämd ton på rösten. ’’Det finns mycket mer avancerat folk här… Kolla bara på ettorna och de som paktar… Du har ingen chans mot dem…’’ Mumlade hon och tittade ner på sina smutsiga kängor.
’’Du vet ingenting om det!’’ Väste mums mellan tänderna och Matilda weasleytog förskräckt ett steg bakåt. ’’Du vet ingenting!’’
’’Det löser sig i alla fall…’’ Började Matilda weasley.
’’Vadå löser sig? Vad menar du med det? Det här är inget som löser sig! Fattar du inte att bara en kommer ut härifrån?! Fattar du att någon av oss måste dö!?!’’ Nästan skrek mums i full förtvivlan.
Matilda weasley tittade ner i marken och skämdes. Vad skulle hon säga..?
’’Vi är vänner så länge vi kan va..?’’ Fråga Matilda weasley och gick fram mot mums för att få en kram, och i samma sekund som mums skulle lägga armarna om henne så tog hon ett fast grepp om hennes huvud och knäckte nacken på Matilda weasley.

Aj,men super bra!!!

Jättebra, tack för att du tar dig tid att skriva för oss ♥

Gud vad hemskt att Måntass dog, jag började nästan gråta för att jag tänkte på ungarna ;w;
Och får man sponsra fast man bara är en random läsare? :3

Ohoho, tack Lucy och Rose! ♥ Men awensome kapitel!

NEJ! D: NU DÖR JAG!

Ojojoj! Dödat en!!!

Awesome Kapitel!

OMG, så braaaa, Frida!!! Men du vågar inte döda mig, xD. Då dödar jag dig i livet efter livet, hehe. Jag ska vinna den här skiten och ta mig hem till min snygga pappa och min fina mamma!! Hoppas på mer snart. ♥