Rollspel - Barnens tid på Hogwarts

Xavier skakade missnöjt på huvudet och himlade med ögonen. Han vände sig till de två andra. Den vitblonda pojken och rödhåriga tjejen. "Weasley, det jag sa gäller dig med.", sa han och gick sedan fram till Scorpius. "Umgås inte med sådana människor som dem, de är barbariska.", sa han vänligt och klappade Scorpius på axeln.

Flash vaknade till och jamade missnöjt när chockladgrodekortet träffade hans fluffiga svans.
Scorpius visste inte riktigt vad han skulle svara så han höjde bara på ögonbrynen och nickade bara långsamt, sedan försvann han in i kupén.
"Hej fetto, så du har vaknat nu?", sa han och lyfte upp Flash.

jag såg på Scorpius och Flash
"Sorry det var inte menignen att träffa din katt" sa jag ursäktande och tog upp kortet och stirrade på det, nästan med hat i blicken, inte för att min far i kortet gjorde något åt det utan han bara log och jag slängde de argt i golvet igen

Xavier ryckte på axlarna och började gå, men han var vaksam. Weasley skulle säkert angripa honom, feg som hon var. Äcklig liten smutsig blodsförrädare.
Xavier slog sig ned på sin plats och möttes av en oförskämt stirrade Ferdinand.
"Vad är det nu då?", frågade han vasst. Ferdinad ryckte på sina breda axlar men fortsatte att stirra.

"Ingen skada skedd", sa Scorpius utan att lyfta blicken från katten som stirrade på honom med sina nästan onaturligt gröna ögon. Han satte sig ner och började att titta ut genom fönstret. Det regnade fortfarande, men Scorpius måste erkänna att han inte var sur nu i alla fall.

Jag såg med höjda ögonbryn åt Xavier,
- Babariska, jo visst va, sa jag sarkastiskt mot honom.
- Du ska inte tro att du är nått bara för att du är prefekt, sa jag kyligt.

Xavier såg bort emot Roxanne. "Vilseledda lilla flicka, förstår inte vad som är rätt och fel", sa han till Ferdinand. "En sådan synd", tillade han och skakade på huvudet.

jag log lättat mot Scorpius.
"Tror du Flash hatar mig?" sa jag roat och klappade katten som såg nöjd ut. "Vet du vad? du är inte så hemsk som jag trott" sa ag vänligt och så på min släkting

- Jag är inte villseledd, sa jag ilsket och nu kände jag ilskan bubbla inom mig.
- Är det någon som är det så är det du, sa jag argt och såg på honom.

"Nej, det gör han väl inte. Han gillar alla som lägger mäke till honom", sa han med en axelryckning.
Scorpius log lite. "Jag hoppas verkligen att det inte var en förolämpning", sa han roat. "Men ja, du är inte så hemsk du heller."