PRS Lupple & Medi

Allie satte sig upp i sängen. "Sen då? "Undrade hon och drog täcket över sina ben. Inte för att hon direkt behövde det. "Jag brukar göra det tomt med tankar eller så minns jag en underbar dag." Log Armelle.

Tristan log och smekte henne över håret.
"Och vet du vad älskade? När vi kommer hem har jag en storslagen gåva till dig."

Allie log stort. "Va? Vilken?" Undrade hon nyfiket. "Nu ska vi träna Tristan." Förklarade hon och slöt sina ögon och försökte göra det tomt i tankarna men det var ju helt omöjligt.

"Om jag sa det skulle det inte bli en överraskning sedan. Är du lite tokig?" Log han och lade huvudet på sned.

Allie fnittrade lågt. "Men jag vill veta." Viskade hon ärligt, glatt.

"Men om jag säger så kommer du inte få en överasknning. Det är som julafton då."

Hon suckade lite och drog täcket högre över sig. "Okej, jag får väl se då." Viskade hon med ett sött leende.

"Men imorgon så ska vi se oss om. Jag tror du kommer gilla staden.""

"Då tackar jag för mig." Lucas stod vid bryggan och sträckte fram handen mot Lathan.
"Tack ännu en gång för allt"

Allie log ömt och nickade. "Blir mysigt." Log hon ärligt.

Lathan kramade hans hand mjukt. "Jag ber om ursäkt att Dorian inte är här för att tacka av dig. Jag vet att han är mycket tacksam för din vistelse." Log Lathan mjukt.

"Åh jag kan förstå att han har mycket att tänka på. Jag kommer gärna tillbaka och gärna till dera sslott." Han log och nickade. Visade påsen med godis.
"Tack för jag fick aggera som testare. Vi säger inget till byrån okej?"