Rollspel - Barnens tid på Hogwarts

Xavier trummade med fingrarna emot bordsskivan. Kunde de inte komma fram snart? Att sitta på ett tåg var sannerligen uttråkande men han skulle inte göra något som att skrämma minderåriga eller förstöra i tåget.

Jag gick runt och letade efter Roxanne, men ingen stans skulle jag kunna hitta henne.

(Någon inne som vill rolla? Idag ska de ju vara framme på Hoggywarts. :> )

(Ja nu kommer vi fram till Hogvarts )

Jag gick ut ur kupén och gick in i min, där min väska stod ensam.
Jag klädde på mig min Gryffindorklädnad och underde var Daniella hade tagit vägen.
Hon hade svarat undvikande på mina brev hela sommaren och vi hade inte träffats någongång under sommaren.
Hon hade varit min bästa vän under alla de fyra åren.
Men på senaste tiden verkade det som om via hade vuxit ifrån varandra.
Hon hade blivit så tjejig, börjat sminka sig också.
Jag gick ut ur kupén.
Och där stod hon, med det där irriterande tjejerna som jämt retade mig för att jag inte var som dem.
Jag försökte fånga hennes blick men hon undvikte den.
Jag kände att jag fick en klump i halsen och jag gick in i kupén och tårarna började rinna.
Jag hade förlorat min bästa vän, och nu ville jag inte tillbaka till Hogwarts, jag ville stanna här i kupén och aldrig komma fram.

jag kände hur tåget stannade och jag tog såg på Scorpius
"Ja vi ses väll" sa jag och lämnade kupén och gick ut på pergonen och såg Vicy
"Hej Teddy" sa hon och jag log
"Hejsan Vicy, jag undrade nästan om jag skulle behöva efterlysa dig" sa jag roat
"Vad har du gjort med ditt hår?" frågade hon och jag såg på det svarta håret och log
"Äh jag hjälpte Roxy och Scorpius med en sak" sa jag och ändrade det till lila och hon log. vi satte oss i en vagn och såg på varandra men visste inte vad vi skulle säga. jag såg på henne men när våra blickar möttes vände jag bort min. varför kändes det så konstigt? jag tvingade mig att se på henne och le. jag behöver verkligen prata med henne

Xavier rättade till slipsen och reste sig upp. Han reste sig upp och började gå i korridoren. Han överlämnade bagaget till Ferdinad och Ralph. De skulle kunna bära det. Xavier stannade utanför Roxanne's kupé. Hon satt där inne och grät. Han rynkade näsan och fortsatte att gå. Det var snart framme vid slottet och han ville inte vara allt för långt bak.

"Nu är vi snart framme", sa Scorpius till Flash. Han lämnade kupén för att hämta sina saker från den kupén där han först hade suttit. Lily och Hugo satt fortfarande kvar där.

Hugo reste sig och såg frågande på Malfoy. "Är vi framme snart?", frågade han vänligt. Styxx hoade ljudligt, han ville antagligen ha uppmärksamhet.

"Ja", suckade Scorpius. Han kastade en blick ut genom fönstret, regnet hade börjat avta.

Tåget stannade och jag gick långsamt ut ur kupén och satte mig ensam i en vagn.
Livet känndes meningslöst och jag fortsatte att gråta tyst.
Jag såg en vagn åka förbi med Daniella och massa tjejer de såg efter mig med spydiga överlägsna blickar.