PRS Lupple & Medi

Dorian log tillbaka och lät ögonen färdas över henne. Så detta var vad han skulle klara enligt Tristan? Han började långsamt att gå. "Så vad gör du i Venedig?" Undrade han stilla. Egentligen var det hon som pratat mer den gången men hon kanske inte mindes det, hon kanske inte mindes något alls. Förutom deras möte. Detta skulle vara knivigt.

"Åh jag ska fotografera lite. jag har det som hobby." Hon log och visade kameran och log mjukt.
"Jag heter Halo. " Viskade hon och rodnade svagt och gick med sin väska bakom sig.

Det klapprande ljudet från väskan, det måste vara exakt samma väska. Han såg på kameran och log svagt. "Åh spännande, något speciellt du ska fotografera?" Undrade han. "Trevligt att träffas Halo. Jag heter Dorian." Log han.

Hon nickade ivrigt.
"Om jag ska. Venedig är en helt magisk stad. Så jag ska fotografera den vackra kyrkan. Lite broar och utsikten från de gamla bygnaderna." Hon såg på honom och fnissade.
"Det var ett vackert namn."

Dorian log mot henne. Ville hon bara göra sin semester så som det var tänkt? "Det finns mycket vackert i Venedig." Log han.

Hans leende fick henne att vilja släppa hela grejen med att spela. Ta hans hand och aldrig släppa den. Men samtidigt så höll hon sig och log mjukt.
"Jasså? Du verkar veta mycket om staden. Vet du allt?"

Dorian såg på henne och skrattade lågt. " Vet en del. Pluggar just nu." Sa han leendes. "Då lär man sig mycket." Log han.

"Pluggar? jag trodde du var modell." Hon log svagt mot honom och såg ner.
"Så vacker som du är borde du vara modell."

Han skrattade lågt. Så hon mindes? "Jag tar det som en komplimang." Log han mjukt mot henne.

Hon log ömt mot honom och såg Lupe stå utanför och rökte.
"Är det här hotellet?" Frågade hon och nickade mot hotellet.