The Capitol childrens Hungergames (sv)

aa

klar med läxorna (typ..) och ska skriva kap. 5!!
tatatadaaaaaaam ;P ska vara liite lugnare nu i spelen..

_____________________________________________

Kapitel 5

Keep your head cool

Det kändes som om hungern höll på att bita magen av mig. Det fanns säkert inte några fåglar innomhus, hur förväntade de sig att vi skulle överleva? Eller.. De kanske ville få oss att svälta. Jag ställde mig upp och sträckte på mig. Jag var inte lika rädd längre. Räddslan hade spolats ut med tårarna. Mitt matförråd började ta slut så jag skulle
ut och leta efter vatten och mat. Om det fanns..
Jag var på väg ut genom dörren när jag hörde ett skrik från korridoren. Säkert några blodtörstiga typer, för jag hörde skratt. De kom närmare. I rummet fanns absolut ingenting, förutom fönstret. Jag rusade fram och slog upp fönstret. Jag såg att jag var högt upp, men det fanns en kant jag kunde stå på. Jag stängde fönstret tillräckligt mycket så att jag kunde öppna det sedan och så att de inte skulle se att det var öppet. Jag ställde mig på kanten en bit bort från fönstret. Jag hörde steg i rummet.
- Ingen här heller, hörde jag en tjej säga.
Flera personer suckade.
- Vi går vidare sa en annan pojke.
De lämnade rummet men jag väntade till deras steg inte hördes längre. Jag kröp smidigt in genom fönstret. Jag gick ut i korridoren. Jag gick åt motsatt håll åt var gruppen gick.
Efter ha gått upp 2 trappor och svängt till vänster hittade jag ett kök. Jag log stort och rusade fram till vattenkranen. Åh, vad jag var törstig! En kackerlacka sprang runt i handfatet. Min första tanke var ew, men törsten segrade. Jag vred på kranen och vattnet forsade. Kackerlackan dränktes nästan men kom upp ur vattnet. Jag tog fram vattenflaskan. Men innan jag hann nudda vattnet märkte jag att kackerlackan låg ovanligt stilla. Jag tittade närmare. Den låg på rygg, död.
Jag drog in andan.
Vattnet var förgiftat!
Jag borde ha fattat, nu när jag tittade närmare såg att vattnet hade lila nyans eller, "vattnet"..
Snabbt lade jag undan flaskan.
Jag sprang därifrån..
Jag hittade ett tyst tomt rum (som de flesta), förutom att det hängde en tavla på en mamma med sina två barn.
Alla såg rädda ut.
I ryggsäcken hittade jag lite torkad frukt. Jag åt lite och somnade sedan med skrikande mage.

Om jag formulerar mig genom att säga att "Du gör framsteg" får jag det att låta som om jag inte tyckte du var duktig från början.
Det är då inte det jag menar. Det jag menar är att jag tycker att du skriver ännu bättre än när du började!

du skriver rätt snabbt. altså allt händer på en gång. försök att ta ut historien. hitta detaljer och dra ut på historien. bevakar btw

Ovanligt bra kapitel!

Hej! Jag vet, allt går väldigt snabbt.. men jag gillar inte att dra ut på grejer, men lovar, detta kmr att vara ett lugnt kapitel, typ.. Ska inte skriva ur hennes syn, ville ha lite variation

________________________________________

Kapitel 6

Slow down and live

Svetten låg som pärlor på hennes panna. Hon rörde sig snabbt åt andra sidan. Försökte vända sig om. Men ljuden från tavlan på väggen tystnade inte.
- Mamma, jag vill inte!
- Älskling, du har inget val..
- Er tid är ute.
- NEJ! NEEJ!! MAMMA, SYSTER, MAMMAAA!!!
- Jag äl..
Ett skrik ekade i hennes öron.

Elizabeth slog upp ögonen. Hon kände sig iskall inuti men svettig på utsidan. Snabbt slog hon upp ögonen mot tavlan. Hon gick lite närmare. Ja, pojken blev vald till Hungerspelen, hans familj var hjärtkrossad..
Var det så barnen kände sig innan spelen? undrade hon.
Men slog undan tanken. Packade sina grejer och smög ut i hallen. Hon hörde inga steg så hon fortsatte iväg. Elizabeth fortsatte i hallen. Hennes huvud bultade. Strupen torr som sandpapper.. Läpparna torra och spruckna.
Hon behövde vatten, hon skulle inte kunna klara sig länge utan.
Elizabeth staplade in i ett rum med ett fönster över gården. Hon tittade ut genom fönstret. Utanför såg hon välklippta häckar, träd, blodpölar, en damm en..
En damm?? Snabbt stirrade hon ut igen. Det gick inte att gå miste om det. Det glittrande vattnet. Liza (hennes nya smeknamn) började röra sig närmare fönstret hennes händer drog sig till handtaget..
Hennes förstånd ryckte in och räddade henne.
De ville att hon skulle gå mot vattnet.
Så dum var hon inte!
Men hennes händer började rycka okontrollerat mot handtaget.
NEJ! sa hon högt.
Hon tittade snabbt runt. Men ingen verkade finnas i närheten.
Hennes hjärna drog henne mot dörren och i motsatt riktning.
Men hon hörde ett skrik från gården. Snabbt men försiktigt smög hon fram till fönstret och tittade ut.
Där ute såg hon en killa springa mot vattnet med en vatten flaska redo. Han fyllde på vattenflaskan. Plötsligt från skuggorna rusade gruppen fram.
En stor tjej med ett farligt vapen rusade fram och..
Liza blundade tills hon var säker att det var över för hon kände igen killen.
Det var Jake.
Ett kanonskott hördes.
Hans kropp flöt i vattnet. Blodet rann från hans sår. En hovercraft (hur säger man på svenska??) plockade upp hans kropp och flög iväg. Det var det sista Liza såg sin bästa vän. Gruppen stod och skrattade och tjejen som mördat Jake flinade, fast var stolt. Liza var plötsligt inte lika törstig. Tvärtom det kändes som om hon skulle spy. Men hon tryckte ner spyan. Hon räknade de i gruppen, fem stycken. Med henne sex, det fanns säkert några fler, men Liza trodde att det började närma sig finalen.
Liza lyckades få sig att somna, men hon mådde illa.
En tår rann ner för hennes kind men hon tog inte bort den, hon lät tårarna flöda.
Jake var död.

________________________________________

försökte göra lugnare, men som sagt, inte så bra på det.. ;P

Bra! Men du ändrade perspektiv från "jag" till "hon" hela tiden...

gjorde jag? jag vet, i det här kapitlet skrev jag inte ur hennes perspektiv, men jag skrek inte några jag, eller jag gjorde det, men jag ändrade det nyss ;P säg till om det fortfarande finns!

Jag tycker det blir bättre och bättre för varje kapitel! Men jag skulle gilla att få veta mer om hur karaktärerna känner sig och vad de tänker. Det ger mer inlevelse för mig

menar du att jag ska skriva mer om hennes känslor, eller ur en annans spelare's syn?