The hunger games 1D, HP ff

Naaaaawww!! Men nu ska vi kanske sluta!! Men glöm inte, att du också är AWESOME!!!!

KAPITEL 4

- Portia kan du skicka lammet? Frågar Ron som aldrig blir mätt. Han äter nästan alltid.
- Asså Ron du kanske ska ta det lite lugnt med maten, säger Hermione.
- Nej varför?
- Ah Ron!
- Eh hörni? Säger jag.
- Förlåt lillsyrran, säger Ron retsamt.
- Vad gör vi imorgon? Frågar Zayn.
- Invigningseremoni, säger Effie.
- Hur ska vi se ut? Säger Louis.
- Eh lite speciellt, säger Cinna. Men vi tar det då.
- Vad går det på tv ikväll?
- Inget kul, säger Liam.
- Nej jag tror jag går och lägger mig, säger Niall och går.
- Jag med, säger jag och går upp till mitt stora rum. Det tar nog bara två minuter, sen somnar jag.

Vi har på oss silvriga byxor, en svart kortärmad rustning som räcker ner till låren och ett svärd hängandes i ett bälte.
- Varför ett svärd? Frågar Ron. Jag har ingen erfarenhet av det.
- Det har du väl? Säger Hermione och blänger surt på Ron.
- Äh vem bryr sig? Säger Ron surt.
- Distrikt 1! Skriker en kvinna i dörren.
Distrikt 1 glider ut i ljuset och försvinner ur sikte.
- Distrikt 2!
Vi ställer oss på vagnen och glider ut i ljuset.
- Tvåorna! Tvåorna! Skriker publiken.
Alla skriker som galningar och slänger rosor och andra blommor.
- Distrikt 2! Distrikt 2!
Vi vinkar och ler ut i publiken.
Alla deltagarna har kommit fram och presidenten ska börja prata.
- Välkommna deltagare! Ropar han i micken. Och välkommna till er andra, i publiken och de framför tvn. Nu är de sjuttiofemte hungerspelen öppna! Och glatt hungerspel och må odsen alltid vara er gynsamma!

- Det där klarade ni bra! Säger Effie och rusar mot oss. Nu ska ni bara göra resten lika bra. Kom så går vi och lägger oss. Det är en stor dag imorgon!

Förlåt att det blev ett kort och slarvigt kapitel, men nästa blir längre! Hade nt riktigt tid......

^^Det gör inget Jag tyckte det var bra ändå

AWESOME! (Som vanligt XD)

riktigt bra!!!!

Tack! Skriver nog snart.... tror jag. Men jag ska åka till Göteborg i helgen så... vi får se

JAAAAA!!!!!!!!!!! *Längtar*



Det här var mitt 500-inlägg!!!

*bevakar*
Riktigt bra!

Nytt kapitel nuuuu!

KAPITEL 5

I hjärtat. Precis vad jag väntat. Jag hör lite visslingar och förstår att det är Ron.
- Vad? Frågar jag.
- Men du kastar ju så bra! Säger Ron.
- Vilken kommentar, muttrar jag.
Jag kastar en ny kniv och den träffar hjärtat igen. En pojke från tre försöker okså träffa hjärtat, men han har inte så tur så han träffar benet eller inte alls. När jag kastar igen tappar han hakan. I hjärta, igen.
- Vad stirrar du på? Frågar jag lite retsamt.
Han vänder bort blicken och kastar igen. Nu träffar han låret. Jag kastar igen och, hjärtat. Han blir röd om kinderna och går där ifrån. Jag går bort till bågskyttet och tar en silvrig, glittrande båge som väntat på mig där den låg. Jag tar ett pilkoger och slänger det över axeln. Jag tar en glansig pil och spänner bågen. Jag ska just släppa strängen när någon smyger bakom mig.
- Hur går det? Frågar en len röst. Den påminner lite om Harrys.
Jag vänder mig om och ser en lång och stark pojke med blont hår och fint leende. Cato, från distrikt 1.
- Eh, säger jag men får inte fram ett ord.
- Jag vill inte tränga mig på, säger Cato. Men jag såg dig vid knivkastningen och blev väldigt nyfiken. Och nu när du skulle skjuta så, jag vet inte, men det ser ut som att du är bra på det här också.
Jag förblir tyst. Men till slut bryter jag den.
- Jo, börjar jag. Jag har övat på både knivkastning och bågskytte sen jag var fem. Men jag vet inte om jag är jättebra.
- Jo du är jättebra, säger Cato. Du träffar hjärtat hela tiden ju. På knivkastninge då, men kan du inte visa när du skjuter?
- Jovisst, säger jag och försvinner från världen utanför.
Jag tar pilen igen och spänner bågen, långsamt. Jag höjer den och siktar. Jag väntar en stund, men sen släpper jag strängen. Så klart satte pilen sig i hjärtat.
- Oj, säger Cato och gapar. Lär mig.
- Det är inte så lätt att lära sig bara sådär,säger jag. Men visst.
- Cato, säger en söt blond flicka som kommit fram till oss. Kommer du? Vi ska äta.
- Eh ja visst, säger Cato.
- Åh javisst, säger flickan. Glimmer.
- Hej, säger jag. Ginny.
- Den söta flickan från tvåan, säger Glimmer och går fram till mig. Vi ska bli väldigt bra vänner. Vill du och dina kompisar äta med oss? Jag menar, vi ska ju vara bundsförvanter allihop.
- Okej, säger jag.
- Mm hejdå! Säger Glimmer och hon och Cato går.

- Jag är Clove, säger den mörkhåriga, mördarflickan och sträcker fram handen. Jag trodde inte att hon kunde le, men det kan hon. Och hon har ett väldigt sött leende.
- Ginny, säger jag och tar hennes hand.
Hon kramar mig och tittar på mig en stund.
- Jag gillar dig, säger hon och tar min hand. Vill du sitta bredvid mig?
- Ja okej, säger jag och ler.
En ny kompis. Clove är både söt och snäll, och jag tror nog hon kan kasta knivar lika bra som jag, om inte bättre.
- Ja du värkar snäll, säger en mörkhårig pojke som sträcker fram hande. Marvel.
- Hej Marvel säger jag och ler mot honom. Sen kommer maten.

- Vi ses i morgon! Säger Clove och de går.
Vi ställer oss i hissen och åker upp till vår våning.
- De var snälla, säger Louis och ler.
- Ja, säger Liam. Tom var jättesnäll.
- Jag gillar tjejerna, säger jag och ler mot Hermione.
Jag går upp till mitt rum och duchar. Det varma vattnet sipprar längs med kroppen. När jag går ut torkar jag mig och klär på mig. När jag går ner för middagen står Glimmer i dörröppningen.
- Hej, säger hon. Jag vill prata med dig.
- Om vad? Frågar jag.
- Om Clove, säger hon och går mot mig. Hon är farlig. Bli så bra vän med henne det bara går, och du överlever ett tag. Hon är en snäll person, men hon är en lönlös mördare.

as bra