ett år på Hogwarts

Jag log åt Dracos kommentar och kastade iväg pinnen.
-"Nej.. jag tror inte det..Men vi lever ju inte direkt i den lättaste familjen heller." sa jag bistert och kände hur jag hatade Jack.
Jag log igen och kom ihåg barndomen, jag och Draco som satt på Fontänen utanför herrgården i solen och doppade fötterna medans vi faktiskt skrattade.

[ okejrååå :3 ]

Mira bestämde sig för att gå ner till bryggan och få luft, när hon hade kommit en bit såg hon Draco och Viole.
Hon smög fram bakom dom och satte sig ljudlöst ner.
- BUU

jag öppnade ögonen och såg på Mira. jag försökte le men det blev en grimars. sen såg jag på Viole.
- Nej men de är väll ingen ursäkt. fast o åndra sidan var det ju inte du som sumpade ditt! sa Draco suckande.
- Varför kan det inte vara som det var? frågade han Viole

-"Kärlek är SÅ komplicerat!" Fräste jag och drog med handen i vattnet.
-"Kom du ihåg när du fyllde 6 år och du lyckades riva ned Mors tårta?" log Draco.
Jag log stort.
-"Då du mutade mig att hämta en tårtbit mot en bitsk lakritsbit? haha, ja det är inte lätt att glömma Draco" sa jag och kännde lättnade av att äntligen faktiskt få prata med min egen bror.
-" BUU" hördes en röst bakom oss och mira satt där.

[ byter till jag - form .___. ]

Jag tittade på Draco, hans ansikte uttryckte ett leende men ett misslyckat ett. Det såg mest ut som en ful grimas.
Jag satt och lyssnade ihärdigt.
- Jag vet att frågan var till Viole, men måste hålla med. Allt var bättre för, allt.

jag skrattade lite åt Viole.
- som jag skrattade när du rev ner tårtan. eller när du klättrade i upp i trädet och inte kom ner. jag log och kände mig lite gladare och såg på Mira.
- Verkligen. svarade jag och slöt åter ögonen

Jag skrattade och kollade på min bror som leende blundade.
-"Hej Mira!" sa jag och log stort mot henne.

Vindens kalla bris kom flygande förbi, den kylde ner mig. Jag rös. En äcklig rysning, som om något skulle hända.
Jag tittade på draco när han slöt ögonen, det såg så fridfullt ut.
- Åh, hej Viole ! Jag log, hon var trevlig.

Jag rös till och log sedan igen.
Bryggan skakade lätt när Mira lade sig på andra sidan om Draco och kollade ned i vattnet.
-"Det är ganska uppfriskande att få prata ut efter allt som hänt.." sa Draco och jag nickade instämmande.

jag såg Viole och nickade.
- Varför gör vi inte det oftare? frågade jag henne