Rollspel!?

Jag reste mej upp och bytte om till min svarta Hogwartsklädnand och fångade in Tristan och stoppade honom i buren.
Sen tog jag tag i den tunga kofferten och log mot dem.
- Ska vi gå ut i korridoren och vänta?, sa jag en aningen nervöst, det var detta jag hade väntat på i hela mitt liv.

"Visst" sa jag och följde efter henne ut.

Vi gick ut i korridoren och trängdes med massa elever.
Plötsligt saktade tåget in och stannade.
Och vi klav ut på den kyliga perongen, jag letade med blicken efter Hagrid och såg hans stora gestalt en bit bort.
- Kom, sa jag och ledde dem till Hagrid och han log ner mot oss.
- Tjena Roxy, nya vänner ser jag, sa han och skrockade och pekade på ett par båtar.
- Ta och sätt er i en, sa han vänligt till oss.

Vi gick fram mot båtarna och satte mig försiktigt i en.

Fler och fler elever kom och båtarna blev fulla.
Hagrid satte sig i en egen och båtarna började fara över sjön samtidigt utan att nån behövde ro.

Båtarna började segla.
Jag tog tag i kanterna och satt stel som en pinne.

Jag såg på Caroline och log.
- Det är inget farligt, sa jag vänligt och tog hennes hand så att hon skulle länna sig tryggare.

jag log osäkert mot henne.
"Tack!" Sa jag och släppte kanterna.

- Vad är du rädd för?, sa jag undrande och såg mig om.
Vad jag visste var det bara ett jättesjömonster här men det var snällt.
Det hade åtminstone Dennis Crivie sagt, tänkte jag fundersamt.

*Victoria hade de sista minuterna bara följt efter skocken av förstaårselever med öppen mun och stirrande ögon. Först hade de träffat den där stora, håriga mannen som hon faktiskt blivit lite rädd för. Och nu satt de i båtar som gled över en svart sjö helt för sig själva. Men den mest förvånandsvärda och vackraste synen av de alla var skolan som nu tornade upp sig på en klippa över sjön framför dem.
Torn och tinnar överallt och på vissa ställen fanns det enorma fönster som ljus sipprade ut från och andra delar av slottet låg i mörker.
Victoria darrade i hela kroppen av nervositet men också av förväntansfull glädje. Kunde de här verkligen vara sant?*