Rollspel för mig, Marry och Thilda

Lite smått orolig, som Remus alltid va bland sina vilda vänner sa han:
- Lite högre va? Så att hela skolan hör det.
Han gav dem ett roat litet leende och gick efter dem.

James började nu springa mot Remus och hoppade på honom så att dom gick om kull.

Sirius vände sig om.
- SLAGSMÅL, YEY! ropade han och slängde sig rakt på James som han brottade omkull.

James började hoppa på Sirus och de började rulla ner för en liten backe.

Reamus kunde inte undgå att skratta.
- Skulle det inte vara bättre att få fram de där hornen nu, Tagghorn? Det skulle var mer effektivt.
Han sprang på dem båda och kastade sig över dem.

- Jag slår vad om att du hellre hade viljat rulla runt här med Lily, sa Sirius vrålande av skratt.

- NU DU!!! SIRUS!!! AHHH!! James fortsatte att försöka hålla Sirus nere på marken, men det var lite svårt eftersom de bara rullade snabbare och snabbare ner för kullen/backen.

Remus gav upp slagsmålet och rullade istället över på rygg, vrålade av skratt så att han fick ont i magen. Detsamma gjorde Slingersvans och plötsligt ställde Remus sig upp för att inte göra detsamma som han.

Sirius låg utslagen kvar på marken. Han hade fortfarande ont i magen av allt skratt.
- Nämen, vad är det här? hördes plötsligt en röst bakom dem.
Sirius satte sig upp på en halv millisekund och såg att det var Severus Snape. Han stönade.
- INTE DU, Snape! Har inte du ett hår att tvätta, vad gör du här?
- Vad inte så näsvis, Black, svarade Snape. Men du, Lupin, är inte du prefekt?

- Jo, det är jag Severus, sa Remus och grep om sin stav i fickan.
- Men jag vet inte om någon regel att man inte får roa sig på fritiden. Lektionen tog slut för fem minuter sen.
Remus gick fram några steg och stog bara någon meter ifrån Snape.