Femte året (Rollspel)

Springer och märker inte godisvagnen. Neville springer rakt in i den och välter ner allt godis. Neville svor. "Inte sånt språk!" sa den där godis tanten strängt. "Förlåt" sa jag. NEville tänkte: Farmor kommer döda mig. Han hjälpte och ta upp allt godis och fortsatta leta sen.

Men dom han inte långt förns Neville kom flåsande och frågade:
-Har ni sett Trevor?
-Nej. Sa hon och suckade, sedan gick dom in i kupén igen. Dom märkte att det inte var långt kvar nu.

''Det kanske är bäst att vi byter om...'' sa jag trevande .

Neville suckade också och gick tillbaks till sin kupé. Där inne började han gråta.

- Ja..juste, sade hon och gick vidare till kupén brevid och bytte om eftersom att den var helt tom. Hon stannade där ett tag. Hon ville komma tillbaka till Draco, men hon tänkte att han kanske skulle fatta.. nej jag stannar.

- Vi bör nog byta om. sa Blaise och jag nickade och tog fram mina kläder.
- JAg kan gå ut så du kan byta om. sa han och Luna log
- Spelar ingen roll. sa Luna, hon var inte längre lika blyg. musiken hade hjälpte henne mycket. hon drog av sig tröjan och slängde på sig en tråkig vit blus och sedan den svarta kjolen och tillslut kappan. Blaise log och bytte om han med.
- Man kan nästan tro att du är en Slytherinare. vad hände med den blyga Luna? frågade han och såg på henne.
- Jag hittade metall. svarade jag lätt och log mot honom.

Jag blev lite lättad då hon gick faktiskt, jag kan inte tänka mig en pinsammare situation än att byta om i samma rum som Hermione.

Däremot så kom hon aldrig tillbaka, vilket gjorde mig en aning ledsen, men jag antog att hon förmodligen hade hittat tillbaka till sina vänner igen.

tåget bromsade in och vi var framme.
- Verkar som vi är framme nu. sa Blaise och jag såg på honom
- Verkar så ja. jag log, men kände mig en aning ledsen över att resan med honom var slut. vi gick ut på perongen och mot vagnarna. Blaise såg Draco och sa sedan
- På återseende. och blinkade med ögat
- Självklart. svarade jag och log innan jag hoppade in i en vagn.

Kommer plötsligt ihåg att jag måste byta om och gör det snabbt. Sen sättar jag mig ner och deppar igen.

När tåget stannade , så tog hon sina saker och gick iväg och hittade tå Luna som gick med Sabini, och blev då riktigt förvånad eftersom Luna faktiskt skrattade. Luna hade aldrig visat att hon gillade han. Fast hon hälsade.
-Hej Luna! Vad gör ni?