Kriget i hogwarts (rollspel

Boken var rätt spännande, men inte alls så spännande som striden som genomgicks utanför de stora dörrarna.

[Luna]
Jag vände mig mjukt mot Harry.
"Humm. Voldemort." viskade jag ljudlöst för mig själv.
Harry såg mycket stressad ut där han stod bredvid mig. Det här var nog allvarligt.

[Harry]

-"Jag tror inte det spelar någon roll vad vi kallar honom, han vet redan att jag är här!" sa jag till Luna.
Någonstans djupt i mitt medvetande kunde jag se Voldemort färdas i illfart över den mörka sjön i den spöklikt grönskimrande båten....han var nästan framme där stenskålen stod.
-"Du måste fly! Nu, Potter! så fort som möjligt!" viskade professor McGonagall.
-"Jag kan inte! Jag måste göra en sak först. Professorn, vet ni var Ravenclaws diadem finns?" frågade jag tydligt.
-"Självfallet inte Potter, det har varit försvunnet i hundratals år. Potter, det var vettlöst, fullkomligt vettlöst av dig att komma hit till Hogwarts!" sa hon skarpt.
-"Jag blev tvungen! Professorn, det finns ett föremål gömt någonstans här inne och jag måste hitta det, det skulle kunna vara diademet. Om jag bara fick prata med professor Flitwick." sa jag bedjande.

[Luna]
'Ravenclaw's diadem, Ravenclaw's diadem..' Jag tänkte så det knakade, men jag kunde ändå inte komma på något sätt att hitta den försvunna huvudbonaden.
'Om jag var Rowena Ravenclaw, vart skulle jag då lägga ett gammalt diadem fullt med magisk kraft? Hmm.' Tänkte jag för mig själv.

[Harry]

Professor McGonagall svängde med staven och fick ett långt skimrande rep att ringla ihop sig till en enorm knut runt Carrows.
-"Potter, Om nu Den-som-inte-får-nämnas-vid-namn verkligen vet var du befinner dig..." började McGonagall.
Men medans hon talade så flammade en vrede upp inom mig och det kändes som om någon eldade i mitt ärr. Under en sekund tittade jag ned i stenskålen, dä trolldrycken nu blivit genomskinlig. Medaljongen var inte längre kvar i sitt trygga försvar under ytan."
-"Potter hur är det?" hördes en röst och jag kom till sans igen.
Jag grep hårt om Lunas axel för att inte falla i golvet.
-"Vi har ont om tid professorn, Voldemort närmar sig. Jag handlar på uppdrag av Dumbledore, jag måste finna det han har bett mig om! Men vi måste få ut eleverna härifrån medan jag letar igenom slottet... det är mig Voldemort vill åt, nu spelar det ingen roll längre...." sa jag strängt.
-"inte nu när han vet att jag bekämpar hans horokruxer" avslutade jag tyst för mig själv.

(Jag orkar inte vänta mer på att Harry ska komma till vi behov rummet.)

Jag hörde en dov smäll utanför dörrarna och undrade vad som hade hänt.

[Harry]

-"Handlar du på uppdrag av Dumbledore?" upprepade professor McGonagall.
Hon sträckte på sig i sin fulla längd.
-"Vi måste barikadera skolan mot den-som-inte-får-nämnas-vid-namn medan du letar efter . . . det där föremålet." sa hon direkt.
Jag kollade oroligt på henne.
-"Går det verkligen?" frågade jag lugnt.
Hon lade huvudet aningen på sne.
-"Jag tror det, lärarna här är rätt så bra på magi, vet du. Jag är övertygad om att vi kan hålla honom stången ett litet tag om vi alla lägger manken till. Men vi måste förståss göra något at professor Snape. . ." sa hon djärvt.
Jag tänkte efter lite.
-"Jag vet hur vi kan få bort eleverna från skolområdet, eftersom det inte funkar med transferens!" sa jag och berättade om gången som ledde till svinhuvudet.
hon nickade och beordrade min och Luna att ta på oss manteln igen.
-"Vi måste väcka dem andra elevhemsföreståndarna."
Hon skickade iväg sin patronus som deladse sig och for iväg åt olika håll.
Hon marcherade mot dörren och jag och Luna följde efter.

[Molly]

Jag såg en patronus och sprang fram till den för att höra vad den sa.
"Ni-vet-vem är på väg till Hogwarts och Potter är här. Kom till stora salen vi måste prata och ta med er era elever," sa McGonagalls genom patronusen

[Harry]

Vi hade gått ned ytterligare två våningar, när tysta steg från någon annan hördes bredvid oss.
Mitt ärr som sved, hörde stegen först. Jag trevade efter marodökartan, men innan jag hunnit dra fram den så verkade McGonagall också ha upptäckt att vi fått sällskap. Hon stannade tvärt och höjde trollstaven till duell.
-"Vem där?" fräste hon.
-"Det är jag." sa en låg röst och Severus Snape klev fram bakom en rustning.

[Molly]

Jag sprang med några elever till stora salen