Percy Jackson Roll

Haha xD Nja... Det får bli Halvblodslägret Annars kanske det bara är ja som hajar

När börjar vi? :3

Nu, men jag vill inte börja!

Thalia och -funfun-, vi börjar nu

HUR börjar vi? xD

((Okej, jag börjar. Vi får skriva i () om vi vill något. Nu får det vara morgon))

Will vandrade stod på verandan till sin stuga. Nästan inga var uppe än, förutom några skogsnymfer som lekte i skogsbrynet. Dagen var perfekt. Solen sken, ankorna kvackade i dammen och små explosioner hördes bakom honom i stugan.
Han strövade iväg mot bågskyttebanan, där han hade med sig en prototyp på ett par diamantformade eggar som exploderade när de rörde vid målet.
Banan var tom, vilket var skönt, för han ville inte att någon skulle skadas.
Will siktade, och kastade bomben. Den snurrade genom luften, och borrade in sig i träet på måltavlan. Men den exploderade inte.
Will gick irriterad fram mot tavlan och skulle precis rycka bort diamanten från tavlan när han hörde ett lätt tickande. Någon hade ställt in bomben på tidsinställning.
Will han precis kasta sig åt sidan innan bomben exploderade, öronbedövande, och sprängde måltavlan i luften.

(Kan jag köra nu? )

(Det är ju meningen)

((Yaay! Nu kör vi! ))

Annabelle vaknade av ljudet av fotsteg. Hennes syskon var redan uppe.
Hon fixade sig snabbt och gick ut ur kabinen. Det var fint väder.


((Jag hade absolut ingenting att skriva om...))

(Hehe, men visste inte om nån annan skulle köra osv, tyckte det var bäst att fråga först! Nu hittar jag på lite om stugan hur den ser ut, men jaja! )

Belle slog upp sina ögon. Hon hade precis väckts utav en hög explosion utanför. Höll dom på att kasta bomber nu?
Hon reste sig upp från sängen med möda och såg att många andra hade öppnat ögonen. Vissa var redan vakna.
Innan Belle gick och bytte om tände hon sin nattlampa. Bara för att dom var barn till Apollon så vaknade de så enkelt utav dagsljus så för att kunna sova nu på sommaren hade de några extremt täta och tjocka rullgardiner så de skulle slippa allt ljus när dom hade dom nere. Så för att kunna se i mörkret var hon tvungen att tända en lampa.
Belle valde att ha ett linne under den lägertröjan och sedan ett par slappa gröna byxor. Hon borstade igenom sitt hår och satte det sedan i en tofs.
Nu kände hon för att gå ut till morgonljuset så då skuttade hon fram till sina skor och körde in fötterna i dom så stack hon sedan ut i morgonljuset.
Luften var frisk och skön! Hon tog ett djupt andetag och skuttade ut på gräsplätten. Hon kände sig glad och lycklig!
Hon kände för att träna lite... Men visste inte vad...
Hon såg sig om och såg sedan en sten vid vattnet. Då kom hon tänka på att hon kunde ju måla eller skriva nån musik på stenen, som hon jämt satt på och just gjorde dom sakerna.
Hon gick in till stugan igen och såg att de andra redan var i full fart att stiga upp och så vidare. Hon gick till sin säng och tog upp sin gitarr hon en gång fått som hon alltid förvarade under sängen.
När hon gick ut ur stugan igen, på färd mot stenen, träffade hon på Mr. D.
"Hej, Mr. D!" sa hon glatt och sken upp.
Med sin röda Hawaii-skjorta på sig och ett glas coca-cola i handen tittade han upp och en smilgrop dök upp i det skära ansiktet, men den försvann fort.
"Jaha... Miss Bones är ute och går med sin gitarr... Jaha! Skräm bara inte hela lägret..." sa Mr. D.
Belle himlade med ögonen.
"Mr. D! Det är Jones, inte Bones... Men japp! Det är det jag gör, går här med min lilla vän gitarr... Men om jag skrämmer lägret vaknar de åtminstone så det kan bli lite liv!"
"Hmm... Jaja..." muttrade Mr. D och gick.
Belle ryckte på axlarna och gick sedan till stenen och började spel några ackord.


(Lite segt kanske, men en början!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Next!!! )

(Dåtid eller nutid?)