Septimus Heap (Privat roll)

Menja känner kraften återvända som att kunna andas på nytt kändes det. Hon drar ett djupt andetag men känner hur hela kroppen smärtar och hon fryser.
De båda gestalterna kom närmare och Menja antog att den andra var Elenyas mor. "Tack" säger hon svagt och försöker resa sig upp, men hon orkar inte.

"Det var så lite kära barn"säger Lizza och hjälper Menja upp medan Kamir gå fram till Elenya.
"Varför rör hon sig inte?" frågar Kamir ingen särskild "Skuggan är ju borta nu"
Elenya låg kvar på marken hon hade vaknat till medvetande men hon hade förlorat mycket blod och såret i armen tycktes pulsera.
Lizza hörde inte honom ty han pratade så lågt.
"Vill du ha en uppfriskande stöt lilla vän?" frågar Lizza Menja.

"Uppfriskande vad?" svarar Menja förvirrat, hennes hjärna hänger inte med ännu och hon känner sig en aningen yr. Hon är tacksam att kvinnan håller henne eftersom hon inte är säker om hon skulle kunna stå själv.
Hon slänger en blick på Elenya på marken. "Varför vaknar hon inte?" säger hon oroligt.

Lizza ser oroat ner på sin dotter men besluter sig för att först ta itu med Menja.
"Uppfriskande stötar lilla vän, det kommer att sticka till och din frisyr kommer ha sett bättre dagar" hon mumlar något ohörbart och hon släpper sedan hastigt Menja då hon sprakar av elektricitet.
"Så" säger hon nöjt medan hon ser på hur flickans blick klarnar.
(loggar ut nu ses)

Menja känner sig omgärdad av elektricitet och hela kroppen späns. Men det känns genast bättre allt känns klarare på något sätt. "Tack" säger Menja och känner lukten av bränt hår, hon känner och suckar. Hela hennes hår var som ett trassligt råttbo, men inte tänka på det nu. Hon se oroligt på Elenya och sen på de båda undermagikerna, det här var något de var bra på hon var ingen undermagiker, hon hade inte utbildningen.

Lizza knäböjer vid sin dotter och rynkar oförstående pannan, "hon borde han vaknat nu... åh!"hon hade fått syn på Elenyas arm som pulserade med ett slags tjäraktigt sken. "Uråldrig mörk magi" mumlade hon och sedan vände hon sig mot Menja.
"Både du och Elenya bör tillbringa natten i magikertornet, vi får göra en renings ritual på er båda och då bör det här"hon gjorde en gest mot Elenyas underarm "ha åtminstone dämpats, hämta dina föräldrar du och..." resten av hennes ord dränktes i ett förskräckt utrop från Kamir.
"Älskling, hennes bakhuvud...Det ser verkligen inte bra ut hon har förlorat mycket blod skulle jag tro"
"Vi måste till magikertornet nu!"sade Lizza lugnt
"Vi möts där" sade hon till Menja.

Menja nickar och försvinner mot de södra gränderna i Kringelkroken. Hon var orolig för Elenya men samtidigt glad på ett underligt vis...äntligen skulle hon få se magikertoret på insidan och inte bara på utsidan.
Hon svänger in på en gränd och störtar ihop med en av sina bröder så hon for rakt ner i backen. "Menja" sa han oroligt och hjälper henne upp samtidigt som hon gnider sitt bakhuvud. "Var har du varit? Vi blev oroliga." sa han. "Skugga...vi...jag ska till magikertornet Elenya." sa hon en aningen osammanhängande men brodern nickade. Hon var glad över att han var en sådan som förstod det mesta med ett fåtal ord.
Snart var de påväg mot magikertornet, hela familjen, ty de fann ingen barnvakt till de minnsta.

Så fort Menja hade gått lyfte Kamir långsamt och varsamt upp Elenya från marken och bara den lilla rörelsen fick Elenya att stöna svagt.
"Schhh älskling, det blir bra"viskade Lizza
"Aj"mumlade hon när Kamir långsamt gick mot magikertornet. Dem gungande rörelserna gjorde att Elenya gled in i en orolig sömn. När dem väl var framme var Elenya blekare än någonsin, de gick in i entréhallen och golvet skrev NI ÄR VÄNTADE.

De går upp mot magikertornet med raska kliv men Menja halkar allt jämt efter. Hon käner åter att krafterna tryter, tillsist kommer Dennis och ger henne en stödjande arm om midjan så hon kunde lägga ena armen om hans axlar. "Det kommer bli bra." mumlar han med oro i rösten, ty han hoppas på det men vet inte. Hela familjen är magiker men ingen av dem har gått vidare att bli undermagiker men han vet att de är skickliga där.
När de väl kommer fram är Menja både blek och svag och kan knappast hålla sig upprätt. Hon ser lättat på Elenyas föräldrar när de är där, men blicken mörknar av oro när hon ser Elenyas tillstånd.
"Vi kom so fort vi kunde." sa Menjas far. "Ledsen men vi kunde inte skaffa barnvakt." säger hennes mor menande och ser på de minsta tre. Medans hennes båda bröder nu stödjer henne för att hålla henne på benen.

Kamir nickar och lägger ner Elenya på en sten bänk.
"okej allihopa vi måste samla alla magiker här nere och slå en cirkel runt Menja och Elenya och..."magikerna var redan på väg ner för trappan och dem behövde bara kasta en blick på Elenya och Menja innan dem bildade en cirkel runt dem även Alther var där och han ledde det hela.
"Fokusera era tankar på dessa två och säg sedan efter mig" han harklade sig och mässade sedan
"ljus och hopp skölj genom alla våras kropp
Hela och reparera skadan dessa 2 fått dela
Fördriv och jaga mörkret ur våra liv"
Han avslutade meningen och lade en knuten hand överhjärtat.