Rollspel: Marodörernas tid

- Visst vi hämtar upp slingris först.
Vi gick ner i uppehålls rummet där vi hitttade Peter.
- Tjenare slingris, hänger du med till Baronen och Zonkos?
- Vet inte vi missar ju lektioner, sa han skrämt.
- Äh kom igen nu, det tar vi igen sen.
- Ja följer med du, sa Peter med beundran i rösten.
- Bra, var sa du att Måntand va, Black?, sa jag med ett skratt och vände mig till min "Brorsa"

Remus släppte ner staven och den rullade ned till hans fötter. Han kände inte för att ta upp den igen så han sjönk ihop mot väggen, slöt ögonen och försökte drömma sig bort.
Utan resultat, det ända han såg var svart under ögonlocken. Inte den vanliga lyckliga världen han brukade se. Där ingenting kunde gå fel.
Där allt var perfekt.
Där han inte behövde vara ett monster.

(nu skriver jag i jag form xD)

Jag slängde en blick på kartan.
"Han har flyttat sig till andra våningen. måste han röra på sig? kan han bara inte stå still tills vi hittar honom?" sa jag och skrattade när vi lämnade tornet och styrde våra steh mot Måntand. vi hittade honom på andra våningen.
"Hej Måntand." sa jag och log stort
"Följer du med till Hogsmeade?" frågade jag och gjorde stora hundögon

Remus slog upp ögonen när han hörde Sirius röst i korridoren. Han såg upp och skakade på huvudet. "Jag tror inte det... Vad ska vi göra där i sådana fall?", frågade han med en låg suck. Han puttade trollstaven närmare sig och tog upp den.
Han såg dyster ut och såg ner i stengolvet som liknade hans dåvarande ansiktsuttryck. Kallt och hårt.

"Vi ska till Zonks och Bambi här ska till godisbaronen." sa jag och log glatt men såg sen på Måntand han verkade lite ledsen.
"Nått på tok?" frågade jag lite oroligt. Måntand brukar inte vara så här depp. men o andra sidan är det snart fullmåne.

- Köpa godis förstås, och skämtartiklar vad Tramptass här beträffar.
Var inte så tråkig nu, sa jag och såg ett par fnissande tjejer gick förbi.
Jag gjorde en busvissling och drog handen genom håret.
- Tjena brudar, sa jag och log ett självsäkert leende.

Lily sjönk ner på en bänk i en av korridorerna, betraktade allt och alla som passerade, hälsade artigt på dem som hälsade på henne, men fortsatte inte att prata med någon. Hon väntade otåligt på att hennes första lektion skulle börja, men det skulle ju för sig dröja. Hon hoppades att Alice inte skulle passera - och märka att hon hade ljugit för henne för att slippa snacka.

Remus fingrade på klädnaden utan att svara. Han bet sig i läppen och såg fundersam ut. "Jag... kan följa med till Hogsmeade, men bara om ni verkligen vill det.", sa han och bet sig i tungan så hårt att det smakade blod i munnen. De två tog livet så lätt, det hade det inte lika hårt. Eller jo kanske, med tanke på att Sirius var hatad av sin mor och James... just då kunde han inte komma på någonting. Han slutade fundera och reste sig upp.
Tjejernas fnitter fick honom nästan att ångra sina ord och sedan försvinna iväg utan ett ord till.

"Klart vi vill! annars hade vi inte frågat! vi lämnar ingen Marodör bakom oss!" sa jag och la en arm runt axeln på Lupin och den andra runt James som buvislade åt några tjejer. Jag såg på James och suckade.
"James man busvislar inte! man charmar de genom att le och se snyggg ut! fast o andra sidan är de ju en Sirius gåva som ingen annan än jag har!" sa jag och log mot tjejerna som såg ut att smälta
"Se! och jag gav inte ifrån mig ett ljud, Taggis."

Remus drog sig undan ifrån Sirius han orkade just nu inte med hans skryt. "Mmm...", mumlade Remus och vände ryggen till dem båda så att det inte skulle se hans besvikelse. Ingenting inom honom stod rätt till idag. Att hoppa över Hogsmeade och bara plugga i stället hade varit en bättre idee en dag som denna.