Rollspel: Marodörernas tid

Jag nickade lätt.
"fördelen med lektioner är att jag slipper tänka" log jag och såg sedan på Lily som kom in och hörde hur de slängde glåpord efter henne. Hon såg lite sorgsen ut
"gå bort till henne" sa jag uppmuntrande till James

- Fördelen med att vara populär, är att alla är rädda att stöta sig med en, sa jag med ett flin och gick bort till Lily.
Jag stälde mig vid henne och glåporden slutade genast.
- Nu är det ni som lägger av, sa jag kallt och ledde fram Lilly till bordet vid Sirius och mej.
Eleverna stirrade efter oss och det var knäpptyst i storasalen.

Lily log blekt mot James, hon uppskattade verkligen att han sa åt dem, men det fick dem att bara stirra på henne med ännu större ögon. Hon satte sig snabbt ner, men det verkade inte hjälpa speciellt mycket eftersom att det ändå fortsatte att stirra på henne. "Tack", mumlade Lily lågt till James.

- Ingen fara, vi skulle ju vara vänner eller hur? Och de har ingen rätt att säga såfär till dej ändå, sa jag med ett leende.

Jag såg på James och slog handen för pannan
"jag menade inte att du skulle skälla på alla i stora salen utan bara prata med henne" suckade jag och log sedan mot Lily
"tjäna liljan" skrattade jag

Remus himlade irriterat med ögonen. Typiskt James att leka gentleman. Varför skulle han bry sig om det?
Han fortsatte att stirra tomt på den tomma tallriken.
Med en suck tog han lite frukost men åt knappt upp det lilla han tagit.
Inte för att han var deprimerad över att Sirius och han inte kom överens. Det tyckte han bara var omoget beteende. Remus hade försökt men Sirius hade bara ignorerat det.
Om han ville bete sig på det viset var det upp till honom, Remus tänkte inte leka förälder som James gladeligen gjorde.

Lily kliade sig på huvudet. "Så du tar råd från Sirius?", sa hon och kunde inte låta bli att le lite.
Vänner..., tänkte hon fundersamt. Det skulle väl kunna gå, men jag tror inte att jag bara kommer stå där och se på medan de mobbar Severus..

- Jag vet kompis, sa jag med ett skratt.
Men sånn är inte jag serru och de dära behöver tänka till lite innan de öppnar munnen, sa jag med ett flin.

"klart han gör. Vem gör inte?" skrattade jag och log fejkat och vände mig sedan möt de andra i salen och såg på Remus men vände snart bort blicken och såg på Regulus som stirrade på mig med hat i blicken. Jag suckade
"vi syns på lektionen" sa jag och lämnade salen och gick mot McGonagalls lektion.

Lily åt lite grand, mest för att hon inte hade något att säga. Hon var inte alls hungrig, hade ingen matlust alls. Slytherinarna kastade fortfarande blickar på henne från Slytherin bordet.