Rollspel: Marodörernas tid

- Vet inte han får berätta när han är redo, han vet att vi inte kommer att svika honom så det kommer nog, sa jag fundersamt.

Jag nickade
"men ibland undrar om vi gör mer skada än nytta?" sa jag sorgset
"sorry att jag lämnade dig, Taggis" sa jag sorgset

- Veet inte men det hjälper ju inte att pressa honom, så vi kan prova med min taktik nu, sa jag leende.
- Visst förlåter jag dig,dethar jag ju sagt, sa jag leende mot min bror.

Jag nickade
"ja vem vet nån av dina ta kromet måste ju funka" sa jag retsamt och log sedan stort
"jag är glad för det. Jag skulle inte klara av att du var stjäl mig. Men jag var så självisk och allt jag gav dig var en nalle..." jag såg på honom lite sorgset och la huvudet på sned "och en nalle är ju inte hälften så bra som jag"

- Nä, en nalle är dubbelt så bra som dej för den är torr, sa jag med ett flin och hällde honungsöl över Sirius huvud.

"precis som din humor" sa jag tort och såg på James och himlade med ögonen. Jag tog fram mitt spö men i stället för att torka mig så jag trollade jag fram en tårta som jag släppte över James huvud och skrattade
"du är ju så söt, akta så du inte får diabetes" skrattade jag

- En Potter får aldrig diabetes, sa jag höggraget och trollade bort tårtan.
- Men en Potter gillar blöta kompisar, sa jag med ett skratt och var glad att allt var som förr.

"tror du att Potter är odödliga?" sa jag höjde ett ögonbryn åt James
"en Black gillar inte att vara smutsig" sa jag och torkade och tvättade håret och de var snart rent "en Black gillar att vara torr och vara hos sina kompisar"
Jag rufsade om James hår och skrattade och såg på de andra två
"kan vi inte överraska dem på något sätt?" sa jag och log

- Ja, Potters är odödliga, sa jag med ett flin.
- Vad har busarnas herre tänkt ut, sa jag med ett flin.

"ja du lär inte vara den ändå odödliga eftersom Blacks inte heller dör" skrattade jag och såg sedan på de andra två
"tro det eller ej så tänkte jag faktiskt något snällt" log jag "vi kan väll laga mat och ge dem presenter? Bara för att visa hur glada vi är över att vi är kompisar?" sa jag lite osäkert, rädd för att James skulle tycka jag var en tönt