När Harry och dom är stora (rollspel)

"Ja, men lägg inte för mycket tid vid studierna, hitta nya vänner i stället!" Sa jag, jag ville verkligen att hon skulle hitta vänner.

- Jamen det kan jag ju inte, jag kan ju inte lita på nån.
Tänk om alla bara är ute efter att skvallra?, sa jag och såg på henne.

"Mig kan du lita på! Du vet att jag hatar berömmelsen lika mycket som du!" Sa jag, ledsen för att hon inte kände att hon kunde lita på mig, men jag litade i och för sig inte på henne heller...

Jag nickade och log.
- Tack, sa jag enkelt även om jag inte visste om jag kunde lita på henne.
Jag hade blivit sviken så många gånger att jag inte vågade lita på någon alls.

Jag visste hur hon kände sig, man vågade inte lita på någon som berömd...

Jag såg ut genom fönstret landskapet började bli bekant utanför och jag suckade djupt.
- Det verkar som om vi är framme snart bäst att byta om, sa jag och ställde mig upp och öppnade kofferten.

"Ja" sa jag och packade upp mina hogwartskläder. Jag bytte snabbt om och packade sedan ner mina mugglarkläder.

Jag bytte om och satte mig ner och såg ut genom fönstret.
Jag hatade verkligen mig själv, och mitt liv, jag kunde lika gärna dö ingen skulle ändå bry sig tänkte jag dystert och undrade vilket sätt det var bäst att dö på.

Jag satt och tyst och tittade ut genom fönstret.

Hoppa framför tåget skulle nog vara en god idé tänkte jag för mig själv.