Förändrad värld Lupple & Medi

Gerhard såg på Theodore som hade satt sig och tog hennes hand.
"Hur länge har hon varit så här sjuk?" Frågade han och öppnade fönstret och såg på Theodore.
"Några dagar. Det här var det värsta." Sa han och svalde.

Rhiannon hade blivit klar och hon letade upp ett par byxor och hon drog på sig dem, för stora för henne eftersom det var rafaels. Hon öppnade dörren och såg sig om.
"Rafael?"

Pigan stod stilla och bara fanns i rummet. "Hon har haft dålig aptit länge." Sa hon tyst. "Ursäkta sir." Sa hon sedan och neg urskuldande. Hon var ganska ung.

Rafael stirrade på högen med filer. "Bläddrade igenom dem, hastigt. "Varför?" Undrade han, han hörde Rhiannon men om det var akut så kunde hon ringa efter en ur tjänstefolket. "Hon är unik. Ni måste ha märkt hennes blod, hennes utseende. Vishet." Viskade han stilla.

"Du skulle ha medelat mig direkt. men du är förlåten." Theodore såg oroat på henne och såg på gerhard som nickade.
"Jag tror det kommer gå bra. jag har inte undersökt henne ordentligt än.."

Hon svalde och stängde sedan dörren. Lade sig i sängen och kröp ihop. det var målnigt igen och hhon snyftade till.

Pigan svalde hårt. "Hon vill alltid bada i kallt vatten. Vi försöker göra det varmt men hon går inte i då. Jag trodde du visste det." Viskade hon försiktigt.

"Så vad är hon?" Undrade han och Klein svalde hårt. "Gammal, hon åldras oerhört långsamt. Vad jag har hört om henne så har hon varit hos oss sen hon var mycket liten. Men hon åldras inte som de andra. " Viskade han.

"Senaste gången hon badade med att jag såg var det varmt. Varför säger ni inget?" Sa han kallt

( Tror vi sa något om Rhiannons ålder va?)

"Vi ville inte oroa er Sir. "Mumlade hon med tårfyllda ögon. "Hon har mycket underligt för sig." Viskade hon stilla.

"Varför vet hon inte det som de andra ska veta?" Undrade han och Klein svalde hårt. "Hon har inte gått samma utbildning som de andra." Sa han försiktigt.

(500-600? tror jag)

"Men det är hennes hälsa. Det är viktigt för mig. Lika viktigt som er hälsa ." sa han och Gerhard nickade.
"Hon kommer att sova och har fått starka mediciner.. Det kommer nog att dämpa febern och då vill jag gröa en hel undersökning."

Hon mådde illa, frös och hon tog sig ur sängen. Hon såg sig om och drog i ett snöre, ett snöre som skulle larma tjänstefolket att hon ville ha hjälp.

En piga gick snart in i Rafaels rum och såg på Rhiannon. "Hur är det?" Undrade hon oroligt.

"Exakt hur gammal är hon?" Undrade han allvarligt. "Gissar på 500 år." Sa han tyst. "Vad är hon?" Undrade han igen. Klein skakade på huvudet. "Ingen har delgett mig det." Sa han ärligt.

"Jag mår illa, det är så kallt men jag svettas." Viskade hon och lade handen mot ansiktet.
"Jag jobbade säkert för hårt."

Pigan nickade sakta. "Försök och sätt dig. Vill du dricka något?" Undrade hon mjukt.

Rafael suckade tungt. "Vad vet hon själv?" Undrade han och Klein skakade på huvudet. "Ingen vet. Men ibland delger hon information som är gammal. Ibland visar hon kompetens på olika språk." Sa han ärligt.

Aurora slog upp ögonen, genomsvettig såg sig förvirrat omkring och den första hon såg var Gerhard. Hon började genast gråta, hysteriskt. "Nej nej nej." nästan skrek hon och försökte ta sig ifrån honom.