Rollspela förstaårselever

Ojdå mobil fel

Som vanligt!

John såg sig omkring, Edith hade inte kommit. Hade hon ångrat sig? undrade han upprört. Han hade inte sett till Jamie heller.

*Edith*

Edith granskade sig själv i spegeln. Hennes ljusblåa klänning smälte på något sätt in i hennes bleka hy. Enligt henne själv påminde den lite om sådana mugglarflickorna brukade ha då de var på bal, bara att hennes slutade strax ovanför knäna och böljde istället ut nedanför höftpartiet en aning, istället för att vara helt slimmad. Hennes hår hade hon lagt över sin vänstra axel, som formade mjuka, avlånga lockar. Hennes kinder var svagt rosa av upphetsning och hon själv höll på att dö av spänning.
Plötsligt kom hon på att hon glömt sätta på sig skorna, och rusade genast igenom halva kofferten innan hon fann de matchande små ballerinaskorna. Omsorgsfullt satte hon på sig dem innan hon glatt halvsprang ner för trapporna bort mot Stora salen.
Plötsligt stötte hon i något hårt och när hon lyfte blicken uppåt såg hon att det var Jamie hon mött i korridoren. "Hejj!" Utbrast hon och sprack upp i ett enda leende; oavsett vad som skulle hända ikväll, kunde inget förstöra hennes lycka.
De började genast samtala om vad de trodde skulle hända ikväll och snart kom de fram till Stora salens portar.

John fick syn på Edith och Jamie, som kom in i salen. Edith var slående vacker och gick graciöst. Han kände ett styng av avundsjuka när det var Jamie hon gick med när det var meningen att de skulle gå tillsammans som vänner. Han sprang fort dit.
"Hej!" ropade han när han kom närmre.

((Vi akn inte rolla nu för Piggelin kommer inte förrän på Måndag såå snälla sluta rolla))

((Varför kan vi inte det? Simonlack skulle ju vara tillfälligt ansvarig sålänge..?))

Piggelin sa att hon skulle inte vara med och nu har vissa fått sina dejter och vi har en hel natt på oss och ät nu av måltiden

jag och Henrietta satt vid bordet inne i salen jag tog upp lappen och sa: köttfärspaj och vatten

poff så var maten där på tallriken

((Visste inte det!))



Jag frågade: Tycker du om mig?

Som vän och kanske bästis självklart sa jag och log
och började äta av maten