Canon eller inte?

Är nyfiken på hur ni tänker angående the Cursed Child - kommer ni att räkna händelserna i pjäsen som canon eller inte? Varför/varför inte?

Jag tänker att det är ganska canon. För att det är ju nästan det ända som vi har och gå på med vad som händer med Harrys barn. Därför ska vi tro på informationen.
Samtidigt så tycker jag att informationen är så lite i the curesed child att Jane fortfarande ger oss chansen att fortsätta fantisera fritt.
Och om det är något som jag ogillat med the cursed child, ex. Harrys sentimentalitet och Ginnys skymundan bakom Harry (iallafall i första akten) så känner jag mig fri att räkna bort de egenskaperna, för det är inte så som jag kommer ihåg dem från böckerna.

Händelserna i The Cursed Child är i min mening canon. J.K Rowling har varit med och skrivit manuset och har dermed även godkänt att allt som tryckts faktiskt är det som hänt.

Sen finns det vissa saker jag har svårare att se som att de faktiskt är canon, men jag kommer se det som det ändå

Har inte läst boken än, men av allting jag har hört så är jag inte det minsta sugen på att läsa den =( Harry potter-världen känns typ... förstörd på något sätt. Jag kanske inte ska förhasta mig, men trots att det kanske rent tekniskt sätt är en "canon", så önskar jag att Jk Rowling "ångrade" sig, och endast godkände storyn som en pjäs, men inte en del av den "riktiga verkligheten av harry potter". Haha, förlåt! Känner mig jättetöntig som är så anti, men ja... För mig slutar allt med "All was well". Inte "All was well until-" =)

För mig är det mesta inte Canon. Jag kan se grunden som Canon.

Jag vill inte se den som canon. Som ovan sa, grunderna kan jag se som canon om vilka elevhem folk hamnar i, vilka relationer de får, vilka attityder de har mot sig osv, inga problem!



Tror ett stort problem med det i spoilern är att det är skrivet för scen, det ska bli en bra story och bra action på scen liksom och det är det säkert! Men tycker trovärdigheten blir lidande av det. Det var en helt okej, underhållande och fascinerande story men kan inte alls tro på den. Så nä, inte canon i mina ögon. Även om det officiellt skulle annonseras som 100 % canon skulle jag ändå inte ta mig till det.

Precis så ser jag också det, eller ungefär åtminstone. Man skulle kanske skulle kunna säga att allt som händer före och efter the Cursed Child, deras vardagsliv, (plus vissa saker som händer i själva pjäsen också) är canon, men inte själva den huvudsakliga ploten i pjäsen?

Men jag vet inte, kanske hela pjäsen kan vara typ canon men att man ska ta det med en nypa salt?

Jag önskar nästan att jag inte hade läst den - som du säger känns HP-världen förstörd, eller åtminstone väldigt skadad av boken/pjäsen. Eller kanske inte pjäsen i sig, men just det faktum att Rowling bekräftat att det är canon (iallafall när hon uttalade sig om det för ca ett år sedan (?), har ej hört något senare från henne). Önskar också att det bara hade varit en spin-off i form av en trevlig hp-pjäs, inte vad som händer i Harrys och de andras liv efter att böckerna tar slut. I sådant fall hade jag kanske kunnat uppskatta den på vissa plan, precis som man kan tycka om fanfictions trots att de är så långt från "verkliga" Harry Potter-världen det bara går (ESFD, någon?).

Mitt största problem är tidsresandet. Precis som Eckeltricity  har jag alltid älskat tidsresandet i PoA, hur väl uttänkt det är och det faktum att ingenting egentligen ändras, utan det var tidsresenärerna som fick sakerna att ske från första början (en s.k. casual loop). I the Cursed Child är det istället frågan om en "butterfly effect" där alternativa verkligheter skapas vid ändringar i förfluten tid (vilket också borde innebära att de aldrig kommer tillbaka till den verklighet de var i i början av boken). Tycker det känns väldigt ogenomtänkt och slarvigt gjort, och framför allt olikt Rowling att inte hålla på de naturlagar (eller vad man skall kalla det) hon själv introducerat i sin fiktiva värld. Hon ångrade att hon introducerat tidvändarna från första början, därav att hon satte upp regler att det bara gick att färdas bakåt ett begränsat antal timmar utan enorma risker, att det är farligt att bli sedd osv, och till och med lät förstöra ministeriet alla tidvändare i femte boken så att det verkligen inte skulle kunna användas som en lösning på Voldemort-problemet. Då känns det imo väldigt märkligt att återigen introducera tidsresande, som dessutom är av en helt annan natur än den i PoA.

Och så detta med Voldemorts dotter. Alltså. Nej. Så mycket som är fel med det. Det är som om Rowling försöker göra de mest absurda av alla märkliga fanfic-påhitt till canon . Utöver dessa två stora saker finns det mycket annat som stör mig (förutsatt att jag läser det i kontext av att det skall vara canon, förstås). För att nämna några: att alla kan se Lilys och James hus trots fideliusförtrollningen (och att Lily och James kan ta en promenad med baby-Harry??? Som om de inte var instängda i sitt hus 24/7?), the trolley witch - är fortfarande i chock sedan jag läste det avsnittet - och hur fruktansvärt OOC alla beter sig hela tiden, speciellt i de alternativa verkligheterna. Och en sak som jag inte förstår: varför denna beshatthet av att rädda Cedric? Varför just han? Tycker aldrig att det gavs en bra förklaring till detta. Att Rowling kan säga att allt detta är canon övergår mitt förstånd, och jag är helt ärligt otroligt besviken på att hon har satt sitt namn på det här manuset (är också nyfiken på hur mycket hon faktiskt har skrivit/påverkat) och att den marknadsförs som "den åttonde Harry Potter-historien".

Kan för övrigt känna att de gjort en onödig komplicerad handling, personligen hade jag varit nöjd med att bara få följa med Albus och Scorpius och de andra på mindre äventyr och strapatser på Hogwarts. Hade säkerligen gått att få till en bra pjäs av det också. Dock kanske tidsresande osv är mer tilltalande för en bredare publik, även de som inte är så nördiga som de flesta av oss här på mugglis.

Med allt detta sagt vill jag också säga att jag tror att den mycket väl hade kunnat göra sig bra på scen, med duktiga skådespelare, bra scenografi och scenteknik, och så vidare. Om jag fick chansen att se den på teater skulle jag utan tvekan ta den, men då koppla bort själva handligen från resten av böckerna, och bara njuta av det som en pjäs och fristående historia.

Men kommer aldrig att se det som canon, inte en chans. Möjligtvis kan jag acceptera grunderna, t.ex. Albus i Slytherin. Dock beter sig alla OOC så skall nog ta det mesta med en nypa salt. Och Scorpius i Slytherin? Hur? Tycker han är en solklar Hufflepuff och känns som om han placerades i Slytherin endast p.g.a. Draco.

Detta blev längre än jag hade tänkt, och eventuella virrigheter och språkliga konstigheter skyller jag på den sena timmen . Det jag vill ha sagt är i alla fall att för mig betyder "all was well" att allt verkligen var väl.

Cinnamonagouti

Ja!! Alltså håller med dig helt.

"All was well" <- tappar ju sin betydelse i och med den här "boken". Varför krångla till allt? Varför vågar de inte slappna av i den fantastiska värld hon har skapat? Varför vågar de inte släppa lite på alla problem? Om de inte vågar göra en berättelse som bara handlar om en magisk värld där problemen inte blir mycket större än typ "de vise sten", så tror jag nog att det var dumt att fortsätta. Därför Harry har redan gjort en otroligt invecklad resa, och han har gjort det för att hans familj inte ska behöva göra samma. Och det ska han inte ha gjort förgäves.
Om författarna inte tyckte att den fortsättning som JAG TROR var ämnad för Harrys barn, så som Jk försöker antyda i epilogen (där de faktiskt får lov att vara barn, och där deras största problem är vaktmästaren Filch om han fortfarande lever, i en värld som Harry, Ron o Hermione gjort säker tillsammans med många andra), så ska man nog låta ett mästerverk vara.

Jag tror inte jag riktigt klarar av att räkna den som canon.
Ploten kändes mest som något ur en sämre fanfiction. Dessutom känns karaktärerna helt annorlunda mot i ”Nitton år senare”. Så för mig så kommer jag fortsätta att läsa fanfiction om Albus och dom andras liv på Hogwarts och njuta av en bättre framtid