En Dikt

(Mest för att jag fortfarande arbetar på den och behöver feedback. Den kommer troligen bli mycket längre. Och jag har inget riktigt namn på den än heller. Och bry er inte om stavningen. Vissa saker är väldigt fonetiskt!)

(Och om ni är unga/har något emot starka ord föreslår jag att kanske inte läsa dikten i fråga.)

YLA eller: Låt ingen veta att jag Lever

Jag såg mina vänner falla sönder på vägen
Kräla i stoftet, nakna och svältande
Genom skogen, genom förorten
Med ord i munnen men ingen tunga
Alla hittade sin egna scen
Med färgat hår och egna problem
Där dom stod å mumlade, viskande
Livet lagom var i krokarna å lurade
Och mamman i huset breve knullade
Någon annan än sin man som var på semester

Förortsbusar tar tuben till stan
Som stinker avgaser och heroin
Som tas intravenöst, en av busarna
Skakar och faller handlöst
Dör i en Återvändsgränd
Rubriker skapas, post mortum-känd
Å alla Hipsters skämtar om det
Deras pappor skakar på sina huvuden
Och betalar byxorna som kostar en förmögenhet
Brinnande alkisar i bakgrunden när punkarna ser
Vad den nya generationen kommit att bli
Sneluggsungar som söker uppmärksamhet
Skär sig i tunllar, bönar och ber

Men Sympati från den vuxna massan som går
Är svårt att få när mannen som jobbar
Sex dar i veckan inte bryr sig om nåt
Utan om att räkna dagarna som gått
Och ju närmare slutet på dagen han kommer
Så han kan ringa sin flickvän på senaste modellen
Av den senaste touch-screen mobilen
Säga att han kommer hem sent; förlåt måste jobba över
För att sedan skaffa fram just vad han behöver
Koks å billiga tjejer som vill ha män med klöver
Oskyddat sex i ett badrum på nattklubben
Skorna klibbar fast i det spermatäckta golvet
Han kommer sen hem, för trött för att prata
Och hans flickvän tror att dom är lyckliga

Kostymer som blir för trånga för livet
Osynliga regler när man har så mycket frihet
Plattan öppnar upp sig som en blpmma på natten
Någonting mörkt bankar på porten
Asiatiska turister är med på alla korten
Å fjortisgänget går där och tigger cigg
Pratar skit om varandra, en vind tar till

Och jag ser mina vänner fortsätta kräla
Deras kroppar slitna och smutsiga
Marken kring dom öde och kall
Jag ser mina vänner kasta sig neråt
En generation som tappat allt
En generation som slutat bry sig
En generation utan respekt och hopp
Där allt är grått och höga hus reser sig
Och stänger ute ljusen


(Det är väl allt jag har just nu.)

Det finns en dikt-tråd! :-)
http://www.mugglarportalen.se/forum.php?topic=7758&page=3#forum.php?topic=7487

Men inte en feedback-tråd?

Vill ha feedback. Inget sånt här "Åh vilken fin dikt/Den var väl bra... Och nu postar jag min egen dikt."


Om du förstår!

Nice, jag kan lite oxå

Harry potter has a heart so true
and is not just a ficition character made to be read by me and you
his an inspiration to all of us<
to do our best and what we dare

Då kan du väl skriva i inlägget där du lägger upp dikten att du gärna vill ha konstruktiv kritik/feedback!?

vad bra tråd!!!

Bra

fin